Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aurora Köningsmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man bringar för monarkens gunstbevis
Lyckönskningar. En världsdam fin och rådig
Har svar till hands af ciselerad is:
Hans polska majestät är alltid nådig ...
Men denna tröga kväll tar också slut
Och gula vaxljus brinna djupt i staken
Och fröknarna komplimenteras ut –
Då är hon fri, i slottet ensam vaken;
Betraktar liksom fordom mången natt
Hur öfver Harz sig stjärnehimmeln hvälfver.
På nordens sfär syns Karlavagnen matt,
Ett ovisst sken bland mörka skyar skälfver.
Så färglös, ödslig ligger dunkel jord
Och öfver fästet molnen ljudlöst draga.
Med hjältelifvets undergång i nord
Förbleknar ock Auroras lefnadssaga.
Och hennes hjärta blir så tyst och kallt,
Dess varma våg till källan återströmmar
Liksom hos en som har förlåtit allt,
Men också jordat sina bästa drömmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
