Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - François Coppée, För kronan, skådespel på vers i fem akter - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med rosennaglar små, med lent och mjölkhvitt skinn,
Din lilla hand sig smög i krigarens, i min.
I nattens ensamhet, i högsta kärleksglöden,
Du hviskat detta ord, som ändrat mina öden:
En krona! – åtrån väckts, jag kan ej mer bli fri.
Det kanske blir mitt fall – nåväl, det må så bli!
Jag älskar, älskar dig! I fält, där blodet strömmar,
Jag vandrar i en luft af heta kärleksdrömmar
Och i en atmosfär af sår och krut och stoft,
Jag minns på kuddarne de mörka flätors doft.
Befall mig hvad du vill – du ser jag dig tillbeder!
Om ock den dunkla väg, som hän till tronen leder,
Nödvändigt kröker sig igenom brott och skam,
Lägg blott din hand i min! Jag för dig ända fram.
Att icke i din blick en sky af misshag spana,
Jag breder för din fot i smutsen ut min fana.
(Rop utanför scenen.)
Men hvad är detta sorl? Är budet här till sist?
(Förnyade rop. Constantin Brancomir inträder genom den
stora porten i fonden, omgifven af soldater, som hälsa
honom med jubel. Hans dräkt bär spår af striden, han
svänger i sin hand tre turkiska standar. Bakom honom
synas, slagna i kedjor och under bevakning, en turkisk
anförare, sårad, med profetättlingarnes gröna turban,
äfvensom en ung kvinna, Militza, i orientalisk dräkt,
med ett halsband af piastrar. Kallade af bullret,
inträda från höger och vänster andra soldater, bland
dem Ourosch, Lazar och Benko, spelmannen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
