Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paul Genberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ofta ombedd att göra en samling af sina tal
tillgänglig i tryck, kunde han likväl icke förmås
härtill. Den stränga själfkritik, som till lågorna
eller till fängelse i skrifbordslådan dömde de flesta
frukterna af ett författarskap, mera omfångsrikt än
mängden torde föreställa sig, stegrades med åren ända
till motvilja för allt offentligt framträdande. De
magiska orden: berömmelse, namnkunnighet, förspillde
på honom sina retande lockelser. I sin omgifning
utströdde han med slösande hand skatter af snille
och vetande; men att sända sin tankes barn ut i vida,
villande världen för att klappa på obekanta dörrar,
däremot uppreste sig hans finkänsliga, ömtåliga
sinne. Må hända anade han äfven, att han skulle haft
möda att utväxla sitt blanka, fullviktiga guldstycke
på det litterära marknadstorget, där omsättningen
går lättast med skiljemynt.
Framställningen af den offentlige mannens lefnadsbana
har nu fortskridit till den punkt, där den sjunkande
solen sänder sitt sista skimmer på hans gärningars
utlöpande kedja. Innan de ädla anletsdragen förlora
sig i nattens tilltagande skymning, må vi bjuda till
att än ett ögonblick kvarhålla dem i den milda
belysningen från hemmets härd. Det blef GENBERGS
afundsvärda lott att intill sina dagars slut njuta
en af inga moln fördunklad familjelycka, så blid och
skön som den väl någonsin varit en dödlig beskärd. I
den trofasta ledsagarinnan på lifvets stråt såg han
allt jämt sin ynglingaålders drömda brud; i hoppfulla
barns glädjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
