Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medling och skiljedom i arbetstvister av förste aktuarien fil. d:r H. Elmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av både förvaltningarnas och personalens organisationer. Yid så
gott som samtliga enskilda järnvägar i riket hava under de båda
senaste åren genomförts löneregleringar efter gemensamma
förhandlingar, vid vilka den av civilministern utsedde
förlikningsmannen och skiljedomaren flitigt anlitats, ehuru han endast i
ett fåtal fall behöft avkunna skiljedom. Därjämte har ock av
gemensamma kommitterade utarbetats ett förslag till avtal, innefattande
»regler för behandling av uppkommande meningsskiljaktigheter
mellan jämvägsförvaltningar och jämvägspersonal eller de båda
organisationerna ävensom för uppgörande av lönestater m. m.» Detta
avtal, till vilket organisationerna redan uttalat sin principiella
anslutning, innehåller, som rubriken angiver, en detaljerad
förhandlingsordning samt avser inrättandet av särskilda, permanenta
förliknings-och skiljenämnder, nämligen dels 3 distriktsnämnder i Stockholm,
Göteborg och Malmö, och dels såsom högsta instans, en
Järnvägar-nas skiljedomstol, med säte i Stockholm. Av denna domstol skola
alla tvistefrågor, såväl rätts- som intressetvister, nya löneavtal o. d.
slutligt behandlas och avgöras. Avtalet, som ännu icke är definitivt
behandlat av organisationerna, är avsett att träda i tillämpning den
1 juli 1908.
På liknande sätt, som här skett, genom obligatoriskt
skiljedomsförfarande i en eller annan form, upprättat vare sig genom
ömsesidig överenskommelse parterna själva emellan eller, om så blir
erforderligt, av staten, torde det bästa skyddsmedlet vara att vinna
emot samhällsfarliga arbetsinställelser även på andra områden än
järnvägarnas.1 Självfallet böra de kommunala myndigheterna och de
enskilda förvaltningarna av dylika företag ock städse låta sig
angeläget vara att tillgodose all dylik personal på sådant sätt, att vaije
berättigad anledning till arbetsvägran bortfaller.
Obligatorisk* skiljedom på andra arbetsområden än de nu
nämnda lärer nog, som ovan sagts, i en framtid bliva genomförd,
men är tiden därför ej mogen förr, än de närmast intresserade,
arbetsgivame och arbetame, själva hunnit vinna insikt om, att
föreskrifter därom äro behövliga och ändamålsenliga.
Litteratur:
Förliknings- och skiljenämndskommitténs betänkande 1901;
Raphael: »Tabeller över 1859—1900 års arbetsinställelser i Sverige»,
samt »Förlikning och skiljedom i arbetstvister i utlandet* (bilagor
till samma betänkande), »Den engelska lagstiftningen om arbets-
1 Kommunalarbetarestrejkerna i Göteborg år 1907 och i Malmö år 1908
bilades omedelbart sedan tvistefrågorna blivit hftnskjutna till skiljedom, i det
sistnämnda fallet dock först efter civilministerns ingripande på samma sätt som
för de enskilda järnvägarnas vidkommande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
