- Project Runeberg -  Sockerpullor och Pepparkorn /
51

(1907) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En pojke för sig.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men så steg Harald fram på en kyrkostämma
och ställde sig på prostens sida, och det blef värre
än kattabaliken i Bender. Men pojken stod på sig,
och nästa år satt han i skolrådet, och så blef här
först småskollärarinna och se’n biträdande lärarinna.
Och gamle »mäster» fick anslag af stämman att fara
in till Lund och vara med i den allraförsta af sommarkurserna.
Gubben blef rent som ung på nytt.
Och sockenbiblioteket är upprustadt och tillökt, en
del gammal bråte är utplockadt, och det är en ren
lust att se, hur ungdomen börjar läsa lite öfverallt
i stället för att bara spela kort och tänka ut
uselhet de långa vinterkvällarna.

Hönsskötseln och ägghandeln äro hans lif, och
han har hela trädgården full med bin. I fjol köpte
han upp så många bär, som husmännens kvinnor och
ungar kommo hem med till honom. Inte för det han
precis spann silke det året, för han kunde inte själf
afsätta alla med någon förtjänst. Men de fattiga
lärde sig ta vara på Guds gåfvor, och det var hufvudsaken
för honom. I år finnas här familjer, som ha
förtjänt sina hundra kronor hvar på bärplockning.
Och Harald tror, att det skall komma igen i kakan,
när fattigvårdsutgifterna ska beräknas en gång.

Nu är det bara en sak, som jag har gått och
väntat på och längtat efter i flera år — se’n kunde
jag fara i frid som Simeon. Jag skulle ju så gärna
vilja se honom lyckligt gift. Men det tjänte ingenting
till att komma saken på tal: ingen här i bygderna
föll honom i smaken. Han tyckte de voro för
dödbakade och för mycket för grannlåt — klädhängare,
som inte ha vaknat till lif, sa han. Det har nog
kommit ut, så han står just inte så väl hos töserna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:47:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sockerpu/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free