- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1901 /
119

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framgå, att biblioteket såsom afsedt var, blifvit användt af olika klasser,
åldrar och kön, och att det sålunda i fullaste mening är ett
folkbibliotek.

Intresset för folkbibliotek tyckes för närvarande befinna sig i
stark tillväxt inom vårt land, och åtskilliga kommunala eller enskilda
sådana hafva, som bekant, under senaste tid blifvit inrättade eller
påtänkas. Önskvärdt är, att på samma gång hvad som kan ske göres
för sådana, man icke glömmer den möjlighet till erhållande af goda
folkbibliotek, som våra gamla socken- och församlingsbibliotek erbjuda.
Att dessa kunna utvecklas och blifva tidsenliga, torde ofvanstående
hafva bidragit att visa. N. G. IV. Lagerstedt.

Utdrag ur berättelsen

•öfver Föreningens för folkbibliotek och läsestugor verksamhet
under tiden 9 mars 1900—31 mars 1901.

Föreningen för folkbibliotek och läsestugor bildades den 9 mars

1900. Dess närmaste uppgift blef att fortsätta en redan förut under
andra former bedrifven verksamhet, och vi anse oss därför först böra
i korthet omnämna denna, innan vi öfvergå till vår egentliga
årsberättelse.

Under förra delen af år 1898 började några personer arbeta för
upprättande i Stockholm af läsestugor, närmast afsedda för den
kroppsarbetande befolkningen. Saken fördas fram för allmänheten genom en
diskussion inom föreningen Studenter och Arbetare, där den mottogs
med de största sympatier. Det mål, som redan från början uppsattes,
var att icke binda verksamheten vid någon viss stadsdel eller
församling, utan att om möjligt söka grunda stugor i de delar af staden,
där behofvet af dem var störst, d. v. s. där befolkningen till
öfver-vägande del utgjordes af arbetare. Af flera skäl ansågs lämpligt att
göra början med Kungsholmen.

Bland dem som togo initiativ till sakens förverkligande, må
sär-skildt nämnas professorskan Th. Gyldén, fru Natalia Frölander och
doktor Edv. Laurent. Dessa- samlade omkring sig en grupp
intresserade, hvilka konstituerade sig som en kommitté. Det syntes
lämpligt att till en böijan träda i förbindelse med någon förut bestående
korporation. Stockholms Arbetareförening visade sig intresserad för saken
och tog verksamheten i sitt hägn. Dess ordförande, skomakaremästaren
P. Olsson, blef kommitténs ordförande; dess sekreterare,
kakelugns-makaren A. M. Brandström, skötte protokollet, och skattmästaren i
dess sjukkassa, herr A. Landmark, öfvertog kassan. Kommittén ägde
emellertid att själf anskaffa nödiga medel och hade därför full
handlingsfrihet.

Sedan c:a 3,000 kr. på enskild väg insamlats, upprättades den
första läsestugan i huset n:o 2 Inedalsgatan. Den öppnades den 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:31:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/soctids/1901/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free