Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fälie till god och intresseväckande läsning. Sockenbiblioteken
be-funnos i allmänhet vara olämpliga, och de unga männen hade svårt
att själfva utvälja åt sig litteratur, hvilken äfven blef för dyrbar, om
den skulle köpas i bokhandeln.
D:r Sjögren bildade därför små vandringsbibliotek af omkring’
200 böcker, omfattande skönlitteratur, geografi, resebeskrifningar,
historia, naturlära och landtbruk. Särskild vikt fästes vid att böckerna
skulle vara såväl intresseväckande som bildande.
Första året bildades 3 kretsföreningar med tillsammans omkring
30 medlemmar,’ andra året 5 kretsföreningar med\omkring 50
medlemmar. Hvarje år erhåller kretsföreningen en låda med 25 böcker,
och återlämnas därvid den innehafda’ lådan. Hvarje kretsförening bör
ej hafya mer än 12 medlemmar, emedan dessa eljes komma att bo
för långt ifrån hvarandra och utlåningsbesväret blir för stort för den
medlem som har detta om hand. Hvarje. medlem erlägger i/ årsafgift
1 krona.
Hvad intresset för dessa vandringsbibliotek beträffar, uppgifver d:r
Sjögren, som välvilligt lämnat ofvanstående upplysningar, att detsamma
är tillfredsställande. Men ännu måste åtskilliga år förgå, innan
någonting med bestämdhet kan sägas om resultatet.
Af det ofvanstående framgår, att vandringsbiblioteken vunnit insteg
icke allenast i de stora kulturländerna utan äfven i vårt grannland
Danmark, och att ett första försök äfven gjorts inom vårt eget land.
Böra vi ej söka.i vidsträcktare.grad fortsätta.på den .inslagna vägen?
Man kunde då hoppas att landtbons ställning i kulturelt afseende
skulle bli litet ljusare än den för närvarande är.
Men här, liksom på så många andra områden, kräfves det blott,
att några intresserade, energiska personer sätta sig i spetsen för
företagets realisering. Ty hvarken kostnaden eller arbetet «vid
vandrings-bibliotekens upprättande behöfva vara afskräckande.
Frågan är blott hvar dessa personer skola påträffas.
G. H. von Koch.
Läsestugor och folkbibliotek i Sverige.
I. Karlstads läsestuga.
4 \
Om denna läsestuga som öppnades i december 1899 har redaktör
M. Hellberg välvilligt ställt följande uppgifter till vårt förfogande.
Läsesftugåft* har åstadkomtnits-genom en’5-mafinakömMitffir- tillsattraf "
stadens liberala valmansförening. Denna kommitté anskaffade under
våren 1899 något öfver 2,000 kr., iordningställde därmed lokal (2
rum och kök) med inventarier, bekostade hyra, ved och lyse jämte
föreståndarinnans aflöning samt tidningsprenumeration för första året
okt. 1899—sept. 1900. Under följande år har läsestugan af
stadsfullmäktige åtnjutit ett anslag af 800 kr., hvilket anslag för inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
