Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkbildning.
Folkbildningsarbete inom finska armén.
Åbo den 12 sept. 1901.
»Ju mera kultur, desto sundare militarism». Så slutar i denna
tidskrifts aprilhäfte en för oss, svenskar, väckande artikel om
folkbildningsarbetet inom armén. Det är ju därhän de sträfva, de bland
våra officerare, som arbeta för »högre soldatbildning, andligare nöjen
och bättre moral». — Lyckliga de, som få så göra, — det var min
tanke, då jag i afton för sista gången hörde tonerna från Åbo
bataljons musikkår. Den spelade på så friskt, så taktfast ända in i det
sista, denna lilla skara, som nu för alltid skulle entledigas. Och
hvar-för? Jo, förryskningsarbetet skulle ta vid — den kultur, som kommer
österifrån . . .
Allt under det de glada och på samma gång så djupt vemodiga
melodierna förklingade, såg jag den lilla bataljonen framför mig sådan
den nu är och sådan den kommer att te sig inom några få år. Där
ligga de, lummigt inbäddade bland björk och andra löfträd, de små
kasernbygnaderna. Ja, man skulle nästan tro sig vandra omkring i
någon fredlig by, när man gör ronden kring detta lilla
idealsamhälle. Ty de ge förunderligt nog en känsla af hem och samhörighet,
dessa kaserner, och därmed är vårt intresse för den lilla dödsdömda
bataljonen väckt.
Den har existerat i 20 år, uppsattes år 188 r, sedan landtdagen
år 1877 fattat beslut därom, samt har innefattat tre årsklasser af
värnpliktige.’ Vämpliktstiden har, som bekant, anslagits till 3 år i Finland,
och Åbo bataljons trupp har inalles utgjort 500 man. Dessas aflöning
går ej upp till mer än 10 penni (mellan 7 å 8 öre) pr dag, men
därmed ha de ju också fått ej endast lifvets uppehälle och nödtorft
utan den verkliga soldatutbildning, till hvilken våra ideelt anlagda
officerare syfta. Befälets uppgift tycks nämligen från första början ha
gått ut på att uppfostra den lilla truppen till människor, d. v. s.
harmoniska och för samhället nyttiga medborgare. Kropps- och
tankearbete ha där fått gå hand i hand. Det sanka gärde, dit
kasernerna förlädes, har, tack vare kraftiga finska armar, förvandlats
till en inbjudande trädgård, där alla — öfver- såväl som
underordnade — funnit glädje och trefnad. Området har t. o. m. under
senare år utvidgats med en närbelägen höjd, förut ett tillhåll för
stadens lösa folk, men nu en den lugnaste hviloplats, hvarifrån man
har utsikt öfver hela Åbo med dess gamla imponerande domkyrka i
fonden. Där ha under vår- och höstaftnar officersfamiljerna samlats
med barn och blomma, musikkåren har spelat och man har druckit
thé gemensamt så där enkelt hemlikt som hvar och en hemma hos
sig. Man är ju också hemma hos sig, ty fri bostad och vedbrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
