Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen »Arbejdsmansforbund» — inneslutande icke yrkeslärda arbetare
af olika slag — räknar närmare 28,000 medlemmar.
Dessa olika fackförbund uppsamlas slutligen inom ramen af en enda
centralorganisation .— De samvirkende. Fagforbund — genom hvilken de
stå sammanbundna öfver hela landet till gemensam aktion vid större strejker
och lockouter.
Inom denna centralorganisation stå anslutna 41 fackförbund med
78,800 medlemmar tillika med 28 enskilda föreningar med 2,400 medlemmar,
således tillsammans, öfver 81,000 medlemmar. Utom centralorganisationen
stå 11 fackförbund och 12 enskilda föreningar med tillhopa 15,000
medlemmar.
Vid konflikttillfällen utbetalas från centralorganisationen ett understöd
på 10 kr. till manlig och 6 kr. till kvinnlig deltagare per vecka. Intill 5 %
af sitt medlemsantal skall dock alltid vidkommande fackförbund själfva
underhålla.
Stora belopp ha utgått i understöd vid konflikter, och under åren
1891—1899 utbetalades i understöd kr. 3,748,000, hvaraf största beloppet
faller på det sistnämnda året då den stora lockouten utkämpades.
Oaktadt den i Danmark långt framskridna sociala lagstiftningen —
hvilket särskildt gäller sjukkasse- och olycksfallsförsäkringslagen — ha de
danska arbetarna i stor utsträckning verkat för frambringandet af själfhjälp
och därvid äfven dragit ett tungt lass, då det gällt att understödja vid
arbetslöshetstillfällen samt vid därigenom vållade resor. Under endast ett
år utbetalades för dessa ändamål icke mindre än 161,898 kronor. En del
organisationer bidraga dock dessutom med understöd vid sjukdom och
inträffade olycksfall, och under nyss angifna år uppgingo härför utbetalade
belopp till öfver 71,000 kronor. .
Energiska ansträngningar ha gjorts för förkortning af arbetstiden, och
redan 1872 strejkade murarne för 10 timmars arbetsdag, hvilken strejk
dock misslyckades. Att de organiserade arbetarnes sträfvanden i denna
riktning dock sedermera krönts med framgång, framgår af följande lilla
tabell beträffande arbetstidens längd:
År 1870 År 1889
Öfver 11 timmar.......V..,.......’...,.................. 30,9 % 8,03%
Öfver 10 » ................................"____..... 93,8 » 15,53 >-
10 » .......................................... 5,7 » 70.70 »
Under 10 » ......................................... 0,5 » 13,77 »
I öfversikten lämnas dessutom en utförlig redogörelse öfver den stora
lockouten 1899 — hvilken omfattade inemot 40,000 arbetare och fortgick i
19 veckor — och betecknas detta år såsom ett minnesår icke allenast för
de danska fackföreningarna utan äfven för hela den moderna
arbetarerörelsens historia.
Af detta arbete framgår tillika, att de danska arbetame äro längst
framme med sina fackliga organisationer, i det 77 proc. af landets manliga
arbetare inom industrien äro anslutna till sina organisationer, ett resultat
som intet annat land torde kunna uppvisa, och äfven de kvinnliga
organisationerna ha gjort ett godt framsteg, då, trots alla svårigheter som möta
vid kvinnornas organiserande, dock omkring 22 proc. af de kvinnliga
industriarbeterskorna redan tillhöra sina organisationer.
Detta för den socialpolitiska litteraturen värdefulla arbete — som först
var ämnadt att endast tillägnas de danska arbetarne — utgår nu till
allmänheten för ett pris af 2 kr. pr exemplar. Herman Lindqvist.
Yrkqsundervisningen.
Som bekant uppdrog 1901 års yrkesskolekommitté i Stockholm åt sina
ledamötor rektor V. Adler, ingeniör C. Ramström och sekreteraren, d:r H.
Elmqvist att företaga en studieresa till utlandet för att taga närmare
kännedom om de praktiska yrkesskolornas organisation och därvid främst sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
