Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom föreningens styrelses kassör fröken H. Wahnstedt,
Malmskilnadsgatan 9, 3 tr., fru I. Ottelin, Linnégatan 81, fru E. Borge,
Östermalmstorg 2, eller genom undertecknad, Villagatan 23. Anmälan till inträde
i föreningen kan ske genom samma personer.
Anna Lindhagen.
—
Den danska husmanssakens utveckling.
Lärdomar för den svenska småbruksrörelsen.
Vid innevarande riksdag väntas en kunglig proposition om statslån för
upprättande af småjordbruk. Helt säkert är denna fråga en af de allra mest
betydelsefulla och väl värd ett allvarligt studium. Ehuru vi i föregående
årgångar rätt utförligt behandlat frågan anse vi det dock lämpligt att densamma
ytterligare belyses från olika synpunkter, och lämna här nedan plats för en
instruktiv artikel af en erfaren sydsvensk jordbrukare.
Hvilken omätlig betydelse husmanssaken har för ett land, lämna
de danska förhållandena det mest ojäfviga bevis för. Före
lifegen-skapens afskaffande och * enskiftets “ införande funnos i Danmark —
som hos oss — “husmän", hvilka ägde ett uselt ruckel till bostad
och gemensamt med hemmansägarne hade rätt att begagna byns
betesmarker, men icke att gemensamt med dem tura om i brukningen af
åkrama. Allt var, som bekant, den tiden gemensam egendom, hvad
jorden beträffar, och endast åbyggnadema tillhörde den enskilde. ’
Då husmännen icke kunde lefva enbart på deras andel af byns
gräsbete, och deras arbetsförtjänst inskränkte sig till, hvad de förmådde
förvärfva genom utförandet af åtskilligt jordbruksarbete under själfva
högsommaren, emedan handtverket den tiden var förbehållet städerna,
blef följden, att de under vintern måste uppehålla lifvet med — tiggeri.
Förhållandet var också, att Danmark vid medlet af adertonde
århundradet hade ej mindre än sextio å åttio tusen vuxna tiggare — män och
kvinnor inberäknadt — under det dessas antal betydligt ökades under
vinterhalfåret.
Lifegenskapens upphäfvande och “enskiftets * införande förbättrade
visserligen dessa förhållanden betydligt. Genom lagen om
“jordgemen-samhetens upphörande" af den 23 april 1781 bestämdes, att vid
ut-skiftningen af ägorna skulle åt husmännen lämnas ersättning för deras
andel i byns gräsbete, därvid husmännen fingo små jordbitar i utkanterna
af byns egoområde sig anvisade.
Härigenom skapades nya förhållanden i Danmark. Och då hofveriets
afskaffande medförde, att regeringen ansåg sig böra som ett slags
“ersättning" härför utfärda förordning om, att godsägarne egde vid
byägornas utskiftning upplåta plats för lika många husmanslägenheter, som
det i byn fanns hemmansägare, därvid dock husmanslägenhetemas
storlek icke fick öfverstiga 3 å 4 tunnland, så blef följden, att den
vuxna tiggarehären inom kort försvann från Danmark, och godsägarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
