Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL TIDSKRIFT
ORGAN FÖR FOLKBILDNINGSARBETET OCH DE SOCIALA FRÅGORNA.
| N:r 2. FEBRUARI. 1904.
I tjänst.
Strödda tankar i tjänarinnefrågan.
“Tjänarinnefrågan" har blifvit en brännande fråga. Det har bildats
en fackförening. Rörelsen har dryftats mycket i de dagliga tidningarna
både för och emot. I hvad mån den har uppkommit af egen
inneboende kraft eller om den till en del har framprässats är svårt att
afgöra. Emellertid är det ett faktum att rörelsen är mycket omfattande
och i hög grad lägger beslag på den allmänna uppmärksamheten.
Om resultatet blir, att förhållandet emellan husmödrar och tjänarinnor,
blir lyckligare, om skyldigheterna på båda sidorna bli bättre uppfyllda,
då har något verkligt vunnits. Om bittra känslor öfver oförrätter ha
eggats å ena sidan och om genom stora öfverdrifter i tal och skrift
hätskt öfvermod har uppammats å andra sidan, har intet blifvit uträttadt.
Om vi närmare skärskåda saken framstår främst krafvet att de, som
hafva makten, noga gifva akt därpå att denna makt icke missbrukas.
Särskildt måste i så intima och undangömda förhållanden noga tillses
att ej småsinne och nyckfullhet göra sig gällande emot den
underordnade. Att det är ett ömtåligt förhållande emellan husmoder och
tjänarinna, där mycken takt och mycket kärlek behöfs, är själfklart. Som
det på flera håll erinrats, borde det ej vara svårt att tjäna i andras
hem. Lyckligtvis finnes det ju också många, många goda svenska hem,
där tjänarinnoma äro som verkliga medlemmar af familjen, och där deras
behof af hvila, fritid och förströelse tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.
Hvad svenska tjänarinnor beträffar tror jag ej något land har
bättre tjänarinnor än de bästa som finnas här. Man får söka efter
deras make i plikttrohet, i redbarhet, i duglighet och ordentlighet, i
själfförsakande intresse för sitt herrskap. Under en tidsrymd af mera
än tjugofem år som husmor här i Sverige, har jag personligen haft
erfarenhet af högst få tjänarinnor som har varit annat än dugligt, redbart,
plikttroget, pålitligt folk. Många ha varit grannlaga, finkänsliga,
varmhjärtade och trofasta karaktärer såväl som skickliga i sina göromål.
Patriotiska Sällskapet utdelar, som bekant, medaljer för 18—20 års
trogen tjänst. Dessa medaljers år från år växande antal utgör, såsom
man under diskussionen i denna fråga redan påpekat, ett vackert
vittnesbörd om att långvarig och trogen tjänst äfven i vår tid ej hör till
sällsyntheterna. Om man granskar hemmen, där dessa medaljers inne-
Social Ttdskri/t. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
