Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidskriftsöfversikt.
1AI6.1.«.« t Mången, som på sin tid
ïlhtJtfîn öfvervar föreställningen
Schlesien. af Qer)lard Hauptma£ns
drama ‘Väfvame*, lugnade sig väl med,
att det skildrade eländet var öfverdrifvet
och i alla händelser hörde till en
förgången tid. Att så ej är fallet, att ännu
i dag hela trakters befolkning utsuges
och hålles nere vid svältgränsen af
förslagna fabrikanter, har senast till följd
af en i september utbruten men
resultatlös sträjk i den lilla schlesiska staden
Reichenbach, brakts i dagen.
Ett ögonvittne skildrar sålunda
hand-väfvarnes förfärliga belägenhet. Dessa
utgöras mest af äldre f. d.
fabriksarbetare, hvilka obarmhertigt entledigats
för att ge rum för yngre, raskare krafter.
En handväfvare förtjänar med 60
timmars arbete blott 2 à 3 mark i veckan !
Och det minsta fel i väfven räknas som
afdrag och reducerar ofta inkomsten
till intet. Dessa människors och deras
familjers tillstånd trotsar beskrifning.
Små, fuktiga, förpestade kyffen. Med
allehanda sjukdomar behäftade, skygga,
halfnakna, utsvultna barn.
I sträjken i Reichenberg deltogo 533
textilarbetare och 496 textilarbeterskor.
— Deras fordringar voro en fast
lönetariff och anständig behandling. En
mycket skicklig arbetare, som besörjer
fyra väfstolar förtjänar nu
genomsnittligt 13 mark i veckan. Det högsta han
kan komma upp till är 16 à 18 mark.
Andra, som besörja blott två väfstolar,
uppnå 8 à 12 mark i veckan.
Man invänder kanske, att
lefnadsom-kostnaderna äro så små i dessa trakter.
Undersökningen ger likväl vid handen,
att de eländiga bostadshålorna betinga
ett pris af 90 à 120 mark om året, och
priserna å matvaror äro ingalunda lägre
än i en storstad. Uppskattar man hvar
familj till 6 medlemmar och lönen, högt
räknad, till genomsnittligt 10 mark i
veckan eller 520 mark om året, så kan
hvar och en räkna ut hvad som
återstår väfvaren när därtill skatter och
afdrag tillkomma. 520 marks årsinkomst
för 6 personer gör pr hufvud 20
pfennig om dagen! Ett i sanning
upprörande faktum, som alls icke står
tillbaka för Hauptmanns skildring.
Redan år 1862 lofvade Bismarck att
undersöka och förbättra de arma väf-
varnes villkor. Fyrtio år ha förgått,
och förhållandena äro så godt som
oförändrade. Arbetarne, redan
kraftlösa genom generationers umbäranden,
ha till följd af upprepade
misslyckanden i kampen mot det hundrafaldt
mäktigare kapitalet, förfallit till slö
resignation. Deras räddning måste komma
utifrån, genom hela arbetarpartiets
samfällda energiska påtryckning.
(Soc. Monatshefte Dec. 1905).
« j Den italienske ministern
J för nationalekonomi,
in-SRyaa. <iustri och handel har
framlagt ett lagförslag till inrättande
af en riksmoderskapsförsäkring. Tyvärr
afser den blott de till omkring Vs
million uppgående fabriksarbeterskoma och
och lämnar utanför de öfriga
förvärfs-arbetande kvinnorna som utgöra c. 1 Vs
mill. Och då skyddet ej sträcker sig
öfver 14 dar, högst 4 veckor efter
ned-komsten, anses lagen — ehuru
märklig i sitt slag — såsom otillräcklig och
komma att medföra ringa nytta.
(Soc. Monatshefte)
A-haMA* En i arbetarförhållanden
väl hemmastadd
engels-H. W. Macrosty,
britannien. s|<rjfver om ¿en nuvarande
arbetslösheten i Storbritannien, att
denna för en utomstående lätt ter sig
såsom ett undantagstillstånd. Härtill
bidrager de upprepade
demonstrationerna af arbetslösa samt de
utomordentliga filantropiska åtgärder dessa
framkallat. 1 verkligheten är dock
arbetslösheten mindre än föregående år
att döma af fackföreningarnes statistik.
Denna uppvisade i oktober d. å. blott
5,t % arbetslösa mot 6,8 % år 1904.
Då man betänker att denna
procentsats, som motsvarar 29,560 man,
representerar blott de minoriteten
utgörande skickliga och organiserade
arbetarne, är den, man kan godt säga,
ständiga armén af arbetslösa ett
förfärande faktum och orsaken är ej att
söka i industriens nedgång.
Tvärtom utvisar affärsläget i Storbritannien
“hausse“, och exporten är i stigande.
Men detta samtidiga uppträdande af
två skenbart så motstridande företeelser,
välstånd och nöd, är intet nytt, den
utgör blott en fas i fattigdomens
problem. Det tycks som hvarje industri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
