Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hällandet är nu, att på en herrgård,
af hvars jord, t. ex. 600 människor skulle
kunna få sin goda utkomst, lefver
blott 50, och ingen af dem har sin
anständiga utkomst. 1 gynnsammaste
fall är det så, att få ha för mycket,
många för litet, i ogynnsammaste att
ingen har för mycket, alla för litet.
Sträfvandet att ombilda herrgårdarne
är sålunda godt och glädjande, men
en annan sak är, om rörelsen kommit
in på den lyckligaste vägen. Det är
visserligen ett faktum, att småbrukaren
får i förhållande till sin areal mycket
större utbyte af sin drift, än
storbrukaren får af sin. Mätes utbytet efter
antalet arbetstimmar, blefve dock
förhållandet utan tvifvel olika.
Småbrukaren får sitt större utbyte, därför att
han själf lägger hand vid driften och
således kan taga vara på allt med
omsorg och intresse; och han gör det,
därför att det fulla utbytet kommer
honom själf till godo. Det är
emellertid ett lika oomtvistligt faktum, att
utvecklingen — också inom jordbruket
— går i riktning, att lassa mer och
mer arbete öfver på maskinerna; och
att detta lättare låter sig göra i
storbruket än i småbruket, lär väl ingen
förneka.
Hvad det gäller om, är att förena
de obestridliga fördelar, som
storbruket och småbruket hvar för sig har
och därigenom uppnå: större utbyte
för mindre slit. Stordriftsfördelarne
kunna tydligen ej öfverföras till
småbruket; däremot vore det ej omöjligt
att bruka de större gårdame
»husmans-mässigt». Det är blott fråga om att
få arbetame i det stora bruket så starkt
intresserade i driften, att de sköta allt,
som om det vore deras eget. Det
ligger här nära tillhands att vända
blicken till andelsprincipen.
1 höstas upprättades sålunda på
Hej-gaard nära Kolding en social
försöksstation i syfte, att praktiskt undersöka
huruvida det med arbetare, hvilka
genom andel i utbytet äro intresserade
i driften, kan lyckas att drifva en stor
gård med lika stor intensitet, hvarmed
en husman brukar sin jordbit — och
om detta med jämförelsevis lika så
stor arbetskraft som i husmansbruket
icke kan göras med mindre slit genom
användning af arbetsbesparande maskiner.
Gården har 170 td. jord.
Andels-sällskapet består af 14 andelsägare, 10
män och 4 kvinnor, som hvardera har
inbetalt 500 kr. Det till utbetalning
nödvändiga kapitalet — 15,000 kr. —
restes på partialobligationer å 500 kr.
hvilka öfvertogos af socialt intresserade
kapitalister. Andelsägarne äro sålunda
fördelade: 2 fodermästare, 5
jordbrukare, 4 trädgårdsmästare och 3 kvinnor
i huset. På hvarje område finnes en
arbetsförman, vald af arbetame
innanför samma afdelning. Det tillkommer
arbetsförmannen att hvarje vecka
inlämna redogörelse till styrelsen. Denna,
som består af 5 medlemmar, har den
egentliga ledningen af föreningens
angelägenheter, ehuru
generalförsamlingen utgör högsta myndighet.
Arbets-regulativet utarbetas af styrelsen och
godkännes af generalförsamlingen.
Alla inkomster går till den
gemensamma kassan, och däraf går alla
utgifter till räntor, amorteringar, skatter,
underhåll m. m.. Till hushållet betalas
15 kr. pr mån. och medlem. Dessutom
utbetalas till hvarje arbetande
andelsägare 15 kr. i månaden. Det
ytterligare öfverskottet fördelas vid årets
slut mellan andelsägarne.
Hvarje andelsägare har eget rum,
men matsal och läsrum äro
gemensamma. Ett par gånger i veckan
förekommer uppläsningar eller diskussioner
i sociala frågor.
Vid utträde ur föreningen af
andels-innehafvare är en uppsägningstid af 3
månader fastställd, men sin andel får
han icke utbetald, med mindre han
öfverlåter den till en af föreningen
godkänd tredjeman. Om han icke
inom 6 mån. efter utträdandet har
af-händt sig andelen, öfvertages denna
enligt vissa bestämmelser af
föreningen. önskar andelsägare gifta sig,
kan hans familj med
generalförsamlingens medgifvande upptagas i
föreningen. De medlemmar, som önska
jord till särbruk, kan arrendera denna
af föreningen mot ett belopp beräknadt
efter jordens handelsvärde.
Detta är i korta drag konturerna för
samarbetet på försöksgården. Allt är
ännu nytt och opröfvadt och de
ekonomiska svårigheterna stora. Det vore
önskligt, att lagen om lån af
stats-lånefonden, hade haft en bestämmelse,
som gaf dylika andelsföreningar
tillgång till lån på samma gynnsamma
villkor som jordinköpsföreningarne.
Skall jordfrågan lösas måste
tillgången underlättas ej blott till egna
jordlotter, utan äfven till arrenden och
ge-mensamhetsbruk.
(Hejskolebladet.)
- C. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
