Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af diskussionen framgick att i de flesta svenska klubbar
förekomma praktiska och teoretiska kurser (snickeri, skomakeri, bokbinderi;
svenska, engelska, litteratur, bokhålleri m. m.).
Sedan höll fru M. Asp ett föredrag om Underhållande
sysselsättningar inom klubbarna och redogjorde däri för verksamheten i den
goss-klubb hon för 7 år sedan bildade och alltjämt förestår. Då klubbens
ekonomiska resurser varit nästan inga hade ledarinnans uppfinningsförmåga
satts på hårdt prof. Alla slags lekar och täflingar hade förekommit,
särskildt sådana som befordra duktighet och färdighet, samt gymnastik,
vidare tecknings- och skriflekar, deklamation, teaterpjeser m. m.
Föredraget, som vittnade om den stora insats talarinnan trots
svårigheter, gjort i ungdomsarbetet, mottogs med lifligt bifall.
Följande dag inledde löjtnant Bengt Boy diskussionen öfver
Ung-domsklubbarne och idrotten.
Tal. beklagade att idrott och gymnastik intog så ringa plats i den
svenska ungdomens uppfostran. Staten och kommunen borde tillgodose
behofvet härvidlag äfven efter skolåldern, ty just i den farliga åldern
13—19 år äro kroppsöfningame nödvändigast, ägnade som de äro att
hålla kropp och själ motståndskraftiga. I de klubbar, där gymnastik
förekommer, har i denna deltagit flertalet medlemmar, och idrotten har
vunnit ifriga anhängare. I samband med idrotten nämndes äfven
trädgårdsarbetet, hvilket bedrifvits af ett par klubbar i hufvudstaden, och mött
ett stigande intresse.
Under diskussionen uttalades bl. a. önskvärdheten af att
gemensamma idrottstäflingar anordnades för de olika klubbames idrottslag.
Därefter talade öfverlärare Mats Dahlborg om Folkskolan och
ung-domsklubbarne. Hr D. ansåg att klubbsammanslutning med fördel kunde
ske redan i folkskolans högsta klass. En sådan klubb finnes redan i
hufvudstaden och har haft en god inverkan på medlemmame.
Folkskolan bör så vidt möjligt upplåta lokaler såväl till dessa som öfriga
ungdomsklubbar. Tal. påpekade äfven vikten af att ungdomsklubbar
upprättades på landsbygden.
Diskussionen gaf anledning till att mötet antog följande resolution:
»Mötet uttalar sig för, att fria lokaler i folkskolor och allmänna läroverk
i så stor utsträckning som möjligt måtte upplåtas till ungdomsklubbar,
som därom göra ansökan, samt vidare för, att formen för dylik
ansökans beviljande måtte förenklas.»
Fröken Milow talade sedan varmt för Samarbetet mellan klubbame
och öfverhufvud mellan alla arbetare på ungdomsvårdens område. Det
är de på medel och erfarenhet rikare klubbarnes skyldighet att stödja
de i fråga om metoder tveksamma och ekonomiskt svaga. Detta kunde
ske genom utlåning af åskådningsmaterial, genom ledarkrafternas
växelverkan m. m. Föredraget gaf anledning till flera beslut såsom, att ett
nytt möte skulle hållas om ett år, att åstadkomma ett bibliotek angående
ungdomsklubbar att förvaras å C. S. A:s byrå, att klubbledame måtte
nedskrifva sina erfarenheter och låta anteckningarne cirkulera för att till
sist hamna å C. S. A., dit äfven samtliga ungdomsklubbar i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
