Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Fred. Maning's upplevelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jaså, ni gör det!» inföll han road. »Jag skall då råda er,
att om ni ämnar taga er för att skriva i det ämnet, så spar
därmed till dess detta politiskt unga land fått några årtionden
till på nacken. Ännu ligger allt så oklart, och verklig
historia skall ha sin patina, annars är den ej verklig historia.
Jag skall nu söka att plocka fram något av intresse för er,
unge man.
Den där platsen, där jag gjorde min drastiska entré, hette
Kohu Kohu. Jag stannade ej kvar där så länge, enär jag snart
nog fann en lämpligare plats för mina handelsoperationer,
längre uppåt Hokianga river. Det var i Onoki, där jag kom
att stanna i fyra decennier, varav 18 år som fredsdomare i
statens tjänst. Sedan jag varit hemma i Hobart Town ett
slag, för att ordna en del angelägenheter, köpte jag 200 acres
land av Tioko hapuens överhövding, Te Tarara. Jag var nu
fast besluten att leva mitt liv efter min egen smak, utan
civilisationens tvångströja. Jag gifte mig med Te Tararas yngsta
dotter, Hauraka, och blev därigenom en ’Pakeha Maori’ med
hövdings värdighet och kunde räkna släktskap med flera av
Tioko- och Ngapuiistammarnes förnämsta familjer. Jag
blev en av min ’hapu’, och deltog i stammens krigsföretag
och alla deras äventyr under de första 15 åren. O, det var en
härlig tid!» utbrast den gamle mannen, i det han spände sina
stålmuskler.
»Men kannibalismen!???» nästan skrek jag till.
»Den var avskaffad i Hokiangadistriktet redan innan jag
kom dit, ehuru jag ej visste detta, då jag landade», svarade
min värd skrattande.
»Min Wahine, Hauraka, levde blott i sex år, men jag gifte
aldrig om mig. Vi hade fyra barn — tre flickor och en gosse.
De blevo då de voro i skolåldern omhändertagna av mina
föräldrar och uppfostrade hos dem och hava sedan stannat
i Australien, där två av dem nu äro gott och lyckligt gifta.
Detta om detta.
Då jag köpte mina 200 acres land av gubben Tarara och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
