- Project Runeberg -  Söderhavets pärla : skildringar från Nya Zeeland /
49

(1930) [MARC] Author: Pehr W. Sundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. »Boyd»-massakern 1810.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

personer, varav de flesta voro passagerare, funnos kvar
ombord.

Då Thompson och hans män kommit i land och börjat
märka träd för fällning, fingo deras häpna ögon se
hundratals maorikrigare tränga fram ur urskogens lianer, och inom
ett ögonblick satt en tomahawk i huvudet på varenda en
av de vita — ej ett finger hunno de röra till sitt försvar!

Vildarne drogo nu av kläderna av liken och iklädda de
europeiska dräkterna bemannade de skeppsbåtarna och rodde
ut till »Boyd». De få ombord varande av besättningen
observerade ej att det var maoriroddare, förrän båtarne voro
nästan långs sidan, de flydde då upp i riggen i sin fasa. Nu
vidtog massakern å passagerarne, som de i riggen sittande
matroserna fingo åse innan deras tur kom. Skräckslagna
höllo de sig krampaktigt kvar däruppe, men då de sågo att
maorierna började göra anstalter för att kapa masterna för
att få dem i sitt våld, gåvo de sig självmant och blevo sedan
ögonblickligen avfärdade. – – –

George hade med de övriga deltagit i »pakeha-slakten» i
skogen, men så snart han kommit ombord på »Boyd», ställde
han sig som beskyddare för Mrs Turner och hennes två barn,
som visat honom godhet efter misshandeln ombord, och
kajutpojken Jim O’Donovan, till vilken han stod i ännu större
tacksamhetsskuld. Dessa fördes sedan av George i land jämte
deras tillhörigheter, varvid de dock under tiden blevo vittnen
till det gräsliga blodbadet ombord. Man började därefter
att plundra skeppet. En del fat, vars innehåll de ej förstodo
sig på, slog man sönder (det var spritförrådet) men all slags
proviant togs däremot ned i båtarne.

Under den tid denna plundring pågick lät George några
av slavarne klargöra en kanot och förmådde några av sina
yngre anförvanter vara sig följaktlig på färden till
Kororarika. De satte av söderut, medan rökmolnen stego upp bland
urskogens jättar, täljande om att elden nu var tänd under den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:32:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/soderhav/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free