Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den moderna maoriern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet att personligen klaga över, men min plikt som
maorihövding står klar för mig. Jag utgår ur den högt ärade
ministären!"
Rätande upp sin höga gestalt, bugade sig Tamoana sirligt
för ministrarne, därefter för talmannen och sedan för husets
medlemmar och lämnade med ädel hållning ministerbänken
och intog sin förra plats i huset. Det blev först djup tystnad,
därefter dånade lokalen av handklappningar.–––-
Den mest framstående maorirepresentanten i parlamentet
under åren 1875—85 var överhövdingen Te Wheoro, som
under det sista krigsåret blev befordrad till major i
kolonialarmén. Han var Bryce’ farligaste politiska motståndare och
underhusets skickligaste debattör. Alla — både hans vänner
och motståndare — inom parlamentet, förvånades över hans
glänsande retorik, hans djupa kunskaper i engelsk statsrätt
och historia, och med den allmänna beläsenhet, han visade
sig äga, kunde helt visst ej alla av hans vita
kammarkamrater mäta sig.
Aldrig hade väl de politiskt makthavande kunnat drömma
om, att de från dessa "vildar" skulle få höra så mycket sunt
förnuft och från dem kunna hämta lärdomar i —
parlamentariskt vett!
Ett annat av de tidigare synliga symptomerna till
civilisationens genombrott låg i de bland maori alltmer
europeise-rade formerna för handel och deras förvärvade insikter i
affärer i allmänhet. Jordbruk hade maoris hittills ej
intresserat sig för, annat än till husbehov. De odlade nödtorftigt
upp små jordlappar, och fåravel, som de på ett par ställen
försökt sig på, slog till en början mycket illa ut. Men dessa
naturintelligenser började då självmant att studera den vita
squatterns metoder, och efter några år drevo de, på vissa
håll, fåravel kooperativt inom stammen med stockar upptill
50,000 djur. Denna näring tilltalade dem för övrigt bra, ty
det innebar ej så mycket kroppsarbete.
Men att maori kunna arbeta, även hårt, då det gäller att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
