- Project Runeberg -  Söderhavsberättelser /
5

(1919) [MARC] Author: Jack London Translator: Birger Mörner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stolthetens hus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och form åt detta långa smala ansikte, dessa
tunna läppar, magra kinder och små skarpa ögon.
Dessa dammfärgade, raka och glesa hårstripor
häntydde på en mager jordmån och likaså den smala,
fint byggda näsan som litet påminde om en näbb.
Hans tunna blod hade ej givit honom någon
starkare livskraft och endast i ett enda avseende
tilllåtit honom gå till någon ytterlighet, nämligen ifråga
om rättfärdighet. Han grubblade över
rättfärdighet och våndades för rättfärdighetens skull; för
hans natur var det lika nödvändigt, som det är för
vanligt folk att älska och bli älskad.

Han satt där under algaroba-träden mellan
dansbanan och stranden. Hans blickar gledo över de
dansande, han vände bort huvudet och tittade utåt
havet över de dämpat sorlande bränningarna, bort
till Södra Korset som brann lågt över horisonten.
Han kände sig irriterad av damernas armar och
nakna skuldror. Om han haft en dotter, skulle han
aldrig ha tillåtit henne att uppträda så där, nej,
aldrig. Men detta antagande var helt abstrakt och
framkallade ingen fantasibild av denna dotter. Han
kunde ej tänka sig en dotter med armar och skuldror.
Tvärtom, den avlägsnaste tanke på äktenskap kom
honom att le. Han var trettiofem år, och som han
själv inte hade någon personlig erfarenhet av
kärleken, betraktade han den — icke såsom något
mytiskt, men som något djuriskt. Vem som helst
kunde ju gifta sig. De japanska och kinesiska
coo-1 i e s, som knogade i sockerplantagen och på
risfälten, kunde det. Ja, de gifte sig vid första
tillfälle. Det var därför att de stodo så lågt på livets

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:17:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/soderhavsb/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free