Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sheriffen från Kona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det var intet skämt», upprepade Kaluna. »Ni
är spetälsk, Lyte Gregory, och ni har ingen rätt att
vidröra en annan människas skinn.»
Gregory brusade upp.
»Skämtet har gått för långt», sade han. »Sluta!
Sluta, säger jag dig, Kaluna, eller jag ger dig ett
kok stryk.»
»Låt undersöka er först bakteriologiskt», svarade
Kaluna, »och slå sedan ihjäl mig om ni så vill.
Kan ni inte se det själv i spegeln därborta? Det
kan väl vem som helst se. Ni håller på att få
vad man kallar lejonansiktet. Ser ni inte hur
huden har mörknat över ögonen?»
Lyte såg och såg. Jag kunde se att hans händer
darrade.
»Jag kan inte se något», sade han och vände
sig mot halvblodet. »Ni har ett svart hjärta, Kuluna.
Och jag skäms inte för att säga att ni har givit mig
ett tjuvnyp, som ingen människa har rättighet att
ge en annan. Jag tar er på orden. Jag skall genast
klarera saken. Jag går direkt till doktor
Strow-bridge. Vänta mig här då jag kommer åter.»
Han såg inte på oss utan gick mot dörren.
»Vänta här, John», sade han och vinkade åt mig
att inte följa honom.
Vi stodo där som spöken.
»Det var sant», sade Kaluna. »Ni kunde ju själva
se det.»
De sågo på mig, och jag nickade. Harry Burnley
lyfte ett glas till munnen men satte det tillbaka
orört. Han spillde ut hälften. Hans läppar darrade
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
