Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strödda uppsatser - Åminnelse-tal öfver teologiæ doctorn, prosten Pehr Osbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med förnyad värma insamling af nya skatter. Så förnyar
den flitiga svalan sitt arbete för ett älskadt hemvist, det
tillfälligheten rubbat. Ännu under en grånad hjessa,
ål-drens vördade hederskrona, såg man OSBECKS kärlek för
Naturen, snarare föryngrad, än föråldrad.
Han hörde icke till classen af dessa snikna samlare, som
drifva ocker med Naturens gifmildhet; som förvandladt
Naturens alster till ett mål för handelsvinst och bragt dem
under vexelcoursens vanhedrande måttstock. Enligt
OSBECKS grundsatser borde Naturforskare utgöra en särskild
republik, hvilkens medborgare arbetade för gemensamma
tillgångar. Han meddelade utan anspråk och emottog med
erkänsla. Få Svenska Samlingar finnas, som icke genom
OSBECKS frikostiga hand fått den sköna Cerambyx
al-pinus från Hallands ås, och sällsyntare växter från Hallands
nägder.
I ordets sanna och Bibliska bemärkelse var OSBECK
gästgifvare. Hans hus stod öppet för alla, som sökte det
oskyldiga nöjet och närmare bekantskap med ett högaktadt
namn. Hans umgänge var behagligt och lärorikt. Hans
hjerta var rent såsom den Natur han älskade. Hans
kunskaper voro rika utan högmod och hans samtal muntra utan
blossning. Hans vänner voro alla, som älskade Naturen.
Det var en saknad att icke känna hans person. Att känna
hans person var att aldrig förgäta hans namn.
Såsom sann Christen fruktade han Gud af hjertat. Vare
ej detta sagdt honom till förtjenst. Det var hans pligt.
Lyck-önskom icke de tider, då denna, den första pligtens fullbordan
måste räknas bland utmärkta förtjenster; heldst hos en
Religionens Lärare, sin Församlings ljus och föresyn. Den,
som i Naturens spår öfver allt finner en från sjelfva Naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
