Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 15» =
kläderna, sina krigs- och döds-sånger, sina poeter »cfi
sina vältalare. Smakens princip måste derföre vara
djupt nedlagd i menskliga sinnet. Att hafva någon
urskillning om hvad som är skönt, är en icke mindre
väsendtlig menniskans tillhörighet, än att äga
talegåfva och förnuft.
Ehuru ingen mensklig varelse kan alldeles sakna
denna förmögenhet, äges den likväl i ganska olika grad.
Hos somliga finner man blott ett svagt sken deraf»
de skönheter de älska äro af det gröfsta slaget, och
äfven af dem röna de blott ett svagt och osäkert
intryck. Hos andra åter höjer sig Smaken till en skarp
urskillning, och en liflig förnöjelse öfver de mest fina
och utmärkta skönheter.
-
Denna Smakens olikhet hos särskilta menniskor
måste otvifvelaktigt till någon del tillskrifvas deras
o-lika natur, och de vekare organer, de finare
inre förmögenheter, hvarmed en del äro begåfvade
framför andra; men ännu mer härrörer den af olika
uppfostran och själsodling. Smaken är visserligen en af
de naturförmögenheter, som alhamest äro i stånd att
förbättras. Om sanningen af denna försäkran kan man
lätt bli öfvertygad, otn man endast ger akt på den
ofantliga öfverlägsenhet, som uppfostran och hyfsning
gifva åt civiliserade Nationer framför vilda, i
hänseende till Smaken, och den öfverlägsenhet, som
äfven inom samma Nation de hafva, hvilka
studerat fria konsterna, framför den råa och okunniga
bopen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
