- Project Runeberg -  Sofrosyne : ett blad för svenska fruntimmer / 1816 /
232

(1815-1816)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enda oförsigtigt uttryck efter mig? ty jag hade alldeles
upphört att vara i Franska sällskaper, sedan rnålnin»
game och statyerne voro återställde till deras lagliga
ägare, emedan från den tiden stördes allt sällskapsnöje
gonom den grufligaste oenighet. På denna uppmaning
»varade han icke, men sade, att ingen enskilt i något
I,and, utom Statens höga Embetsmän, borde våga att
tala eller skrifva i Politiken. Jag invände, att en
sådan lära skulle synas löjlig för hvarje Engelsman, och
att man i England respekterade alla Autoriteter,
under det man fritt yttrade sig öfver klokheten eHer
o-klokheten af deras mått och steg. Derefter
deklamerade han emot Preussarne, som hade forstört hans
landtgård, och mente att Franska Arméerne hade
säkert ej uppfört sig så i Preussen. Slutligen begärde
han i en sträng ton, att jag skttlle namngifva de fyra
personerne. Full af harm begärde jag, i stället för
svar, att blifva återsänd till fängelset. Han sökte då
skrämma mig, men jag förklarade att jag föredrog
döden för friheten på sådana villkor, och irotsade
honom att göra det värsta han kunde. Nu utfor ban
på nytt emot Engelsmännen, och sade att Franska
Ministrarne hade beslutit att vara herrar i sitt eget
I.and: Nous voulons ètre maiires chez nous. Denna
stolta förklaring, i förhållande till min belägenhet,
förekom mig så löjlig, att jag ej kunde undgå att
anmärka, att han då borde börja med att skicka bort de
Allierade Arméerne. Härpå alfordrade ban mig ännu
en gång de fyra namnen; men mitt svar var
naturligtvis det samma. Han började då ett långt tal,
hvaruti ban flere gånger upprepade, att Engelsmännen
voro ett högfärdigt folk, alltid tillreds att blanda sig i
andras angelägenheter, att Frankrike hade varit
lyckligt, rikt och lugnt, om ej England varit, m. fl.
lika sällsamma saker; hvarefter jag affärdades med
det löfte, att jag skulle straxt sättas i frihet.

(Forts. e. a. g.)

Tryckt hos Fit. Cederborgh ti? Comp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:28:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sofrosyne/1816/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free