Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
GUSTAF VASA OCH HANS VERK.
Konungens barn fostrades enkelt och allvarligt, men erhöllo en
grundlig och mångsidig bildning; sönerna betraktades af sin samtid
till och med som lärde män. Medan prinsarne studerade i Upsala,
sändes dem från kungsgårdarne skinkor och smör till frukost och
aftonvard. Till prins Magnus skref konungen en gång: »Vår kära
husfru Katarina sänder dig här fem skjortor, som du må komma
i hog att akta; item att hålla ditt hufvud rent och ej rida och ränna
för mycket på Oland». Då sönerna blifvit äldre, plägade Gustaf
dels muntligen framför eldbrasan eller efter måltiden, dels
skriftligen i bref gifva dem vigtiga lärdomar och förmaningar, sådana
som dessa: »I skolen alla saker väl begrunda, fort verkställa och
dervid blifva, skjutande ingenting upp till morgondagen; de rådslag,
som ej i rättan tid blifva verkstälda, likna moln utan regn i svår
torka. »En gång säga och dervid förblifva är bättre än
hundrade gånger tala.» - »Omgifven eder alltid med duglige män af
ren lefnad; man tror då om eder, hvad man vet om dessa.» Tidigt
vållade Erik fadern bekymmer genom trots, sjelfrådighet och
obändigt sinne; Johan, Margaretas förstfödde, var honom länge kärast
bland barnen, men bedröfvade honom på slutet afven genom
olydnad och hemliga förbindelser med Erik.
Då konung Gustaf kände sitt slut nalkas, sammankallade han
$ (vid midsommaren 1860) rikets ständer till Stockholm. Han lät då
.
kungöra sitt testamente, hvilket äfven sönerna edligt lofvade hålla.
Enligt detta skulle Erik ärfva kronan, men de öfriga tre erhålla
ärftliga hertigdömen, dem de egde styra med vidsträckt myndighet.
Det visade sig, att konungen varit mon om att åt sina söner
bereda ett hederligt underhåll. Men det ser ock ut, som om han
genom maktens utskiftning velat ålägga sönerna gemensam
ansvarighet för upprätthållandet af faderns verk.
Då ständerna samlat sig i rikssalen, inträdde den gamle
konungen med sina söner. Sedan han helsat de närvarande, talade han
ungefär följande ord:
»Jag vördar Guds makt, som i mig åter på Sveriges tron
upplyft rikets urgamla konungaätt. I hafven utan tvifvel förnummit,
och de bland eder, som något till ålders komna äro, hafva sjelfve
sett, huru vårt kära fädernesland förut i många hundrade år i stort
betryck och elände varit under främmande herrskap, sist under
den omilde tyrannen konung Kristian, och huru det täckts Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
