- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
357

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIKETS STÄLLNING VID FRIHETSTIDENS BÖRJAN.
357
summa.
Som rikets nöd var stor, sökte ständerna, så godt sig göra lät,
ordna statshushållningen och penningeväsendet. Riksskulden uppgick
till omkring 60 millioner daler s. m. (nära 80 millioner kronor).
Fastän landets tillgångar ingalunda voro helt och hållet uttömda,
saknades likväl medel att gälda ens någon betydande del af denna
Många af skulderna måste derför helt och hållet afskrifvas.
Nödmyntet nedsattes, trots bondeståndets motstånd, till bälften af
sitt angifna värde, senare ännu lägre en våldsam åtgärd, hvilken
vållade enskilde stora förluster och i sig sjelf innebar en statsbankrutt.
Riksdagen afslöts den 30 maj med ett tal af kanslipresidenten,
hvilken lofvade, att styrelsen skulle vidtaga åtgärder till beredandet
snar och varaktig fred. Ständerna utfäste sig att i januari
följande år sammanträda till ny riksdag.
af en
Krigföring och fredsslut.
Med Karl XII:s död var kraftansträngningarnas tid förbi;
trötthet och leda vid kriget röjde sig på alla håll. Från Fredrikshall
anstälde svenska hären ett skyndsamt återtåg. En summa af 100,000
daler, hvilken af Görtz skickats till krigskassans förstärkning,
utdelades på prins Fredriks befallning åt de högre officerarne, hvilka äfven
sins imellan delade regementskassorna. Hären led af sjukdom till
den grad, att vägarne, der den tågade fram, lågo beströdda med
lik. Förråden öfverfördes först till Strömstad, sedan till Göteborg.
Något egentligt motstånd mot den från Norge antågande, föga
manstarke fienden gjordes icke; Rehnsköld, nu återkommen från sin ryska
fångenskap och stäld i spetsen för svenska hären, gick lamt till väga
och sökte blott att med en svag truppstyrka spärra vägen till
Göteborg. Då en morgon generalmajor Schwerin kom till honom och
begärde att få angripa norrmännen vid Qvistrum, försäkrande, att
anfallet skulle lyckas, svarade fältmarskalken: »Min käre Schwerin,
det får nu icke gå till som i kung Karls tid; jag har tillsägelse
från högre ort att skona manskapet och kan derför icke bifalla ett
så farligt företag. Då ett falskt rykte utkommit, att fienden gått
»
öfver Qvistrumsån och antågade mot Uddevalla, gafs genast
befallning att kasta kanonerna jämte gevär och krigsförnödenheter i sjön.
Under sådana förhållanden var det en lätt sak för danske
amiralen Tordenskjold, född norrman, att bemäktiga sig Karlsten, som
af sin kommendant, Danckrardt, frivilligt uppgafs. Danckvardt blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free