Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG GUSTAF IV ADOLF.
433
skull såg sig konungen nödsakad att efterskänka andra hälften af
förmögenhetsafgiften. För att kunna verkställa den åsyftade
myntrealisationen, hvilken skulle bestå deri, att 15 millioner rdr
riksgäldssedlar inlöstes med 10 mill. rdr bankmynt, måste man upptaga ett
lån, hvarjämte konungen på eget bevåg för 100 år (1803) pantsatte
staden Wismar till hertigen af Mecklenburg mot omkring 2 mill. rdr.
Men största delen af den summa, som man så erhöll, användes ej för
sitt afsedda ändamål utan i stället till Gustaf IV Adolfs krig.
Utrikes politik och krigsföretag.
Gustaf IV Adolfs hat mot revolutionen uppeldades ytterligare
af kejsar Paul i Rysslard, Katarinas efterträdare, hvilken erbjöd
honom att taga del i ett förbund, som flere af Europas mäktigare
stater ingått mot Frankrike. För att utföra underhandlingen derom
.
afsändes (1799) Toll till Petersburg. Anslutningen till förbundet
kom dock ej denna gång till stånd, emedan svenska styrelsen kräfde
subsidier och kejsar Paul ej fann sig i stånd att gifva sådana.
Kejsarens förtrytelse vände sig imellertid snart från Frankrike mot
England, hvars sjelftagna visitationsrätt på hafven väckt allmänt
missnöje inom de nordiska rikena. Följden blef, att förbundet till
upprätthållande af väpnad neutralitet förnyades; det undertecknades
af Gustaf Adolf (1800) vid ett besök, som han, åtföljd af Toll, gjorde
i Petersburg, och samma dag afslöts äfven ett liknande förbund
mellan Ryssland och Danmark. Man öfverenskom att, till
förekommande af obehörig visitation, låta handelsfartygen segla under
stark betäckning af krigsskepp. England, fast beslutet att spränga
detta förbund, lade genast beslag på de nordiska makternas fartyg,
som voro i dess hamnar, och skickade en flotta till Östersjön. Denna
seglade genom sundet rakt på Köpenhamn, utan att Gustaf Adolf,
öfverraskad som han var, kunnat foga några anstalter att göra den
motstånd. Efter en häftig strid (den 2 april 1801) blef danska
försvarslinien bruten, och Danmark tvangs att ingå ett stillestånd.
Engelska flottan seglade nu genast till Karlskrona och kräfde
förklaring, buruvida Sverige ville vara Englands vän eller icke. I det
samma hade imellertid underrättelse ankommit, att kejsar Paul blifvit
mördad i sitt palats och att haus son Alexander vore villig att
Sjögren, Svensk hist. läsebok.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
