Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
DET NYA STATSSKICKETS TID.
i många adelsmäns benägenhet för prins Gustaf. Man förebar dock
förnämligast som skäl olämpligheten och vådan af att välja
tronföljare, innan ännu fred vore sluten med rikets fiender. Efter ett
häftigt ordbyte biföll dock adeln valet, mot hvilket beslut imellertid
60 medlemmar reserverade sig, förklarande, att ståndet nödgats fatta
det »så till sägandes med förbundna ögon».
Grefve Jakob de la Gardie, hvilken gått i spetsen för detta
motstånd, väckte kort derefter till allmän förvåning på riddarhuset
motion derom, att adelns och de öfriga riksståndens privilegier skulle
upphäfvas, all jord lika beskattas och ett nytt representationssätt
införas; han understöddes dervid af en stor del bland dem, som
satt sig imot kronprinsvalet. Denna motion stod i skarp motsats
mot grefvens föregående uppträdande under riksdagen, då han varit
den ifrigaste försvararen af adelns privilegier, hvarför man ock nu
misstänkte hans afsigt vara att genom utkastande af tvistefrön väcka
split och söndring för att dymedelst kullkasta den nya förfatiningen
och omintetgöra tronföljarevalet. Om detta varit hans och
gustavianernas afsigt, så misslyckades den fullkomligt.
Den 2 maj 1810 afslöts denna vigtiga riksdag, sedan den
pågått jämnt ett år. Tidningar och småskrifter, hvilka utgifvits under
dess lopp, visade genom sitt innehåll, huru upphetsade lidelserna,
huru vidtsträfvande förhoppningarna voro. Man kände med sig, att
.
samhällsbanden voro brustna och att en ny ordning skulle grundas.
L’nder sådana förhållanden vittnade den lugna sans och den högsinta
försonlighet, som vid riksdagen gjorde sig gällande, bäst, att svenska
folket var moget för lagbunden frihet och ordnad sjelfstyrelse.
Karl August. Mordet på Axel Fersen d. y.
Prins Kristian August af Augustenburg, hvilken tillhörde det
med Danmarks konungaätt beslägtade holsteinska huset, hade från
1806 varit öfverbefälhafvare i Norge samt derunder äfven förestått
landets inre styrelse. Han vann under denna tid stor tillgifvenhet
af norrmännen, hvilka under hans ledning hoppades kunna förvärfva
en länge önskad sjelfständighet. Några vigtigare krigsrörelser
föreföllo ej under ofreden med Sverige; derimot öppnades snart de
underhandlingar, som föregingo vestra arméns uppresning. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
