- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
469

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 41. Statsrådet, baron Sigurd Örnnäbbs död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

469

såvida han icke är hjälten i en enleveringshistoria af det simplare
slaget, hvarom man i dagarne talat.

Genom en annons kom jag snart de värda herrarne åter på
spåren. Annonsen lydde:

         »En medelålders rik herre (utlänning) önskar ingå äktenskap
med en ung bildad dam. Svar märkt »Frisk och rask» o. s. v.

Jag skyndade att ofördröjligen svara på annonsen.

— Du?

— Ja!

— Kära flicka!

— Svaret måtte ha slagit an på den »rike främlingen», ty
redan följande dag hade jag bref från honom skrifvet på blandad
svenska och tyska.

Han uppgaf sig vara vetenskapsman, längtade ifrigt att få
göra min bekantskap och lämnade adress på ett kafé, i hvars inre
damrum han på en viss tid ville möta mig.

— Och du gick dit?

— Visst gjorde jag det.

— Att du vågade?

— Hvad hade jag att frukta?

— Den goda tonen förbjuder — —

— Den goda tonen får maka åt sig, då man vill göra en
god gärning, och måste gripa till ytterligheter.

— Å kafèet fann jag mister Willy Foods »betjänt», den
sedermera till »vän» och »rysk furste» befordrade mister Gray.

Hur många gånger har man icke sökt att varna våra svenska
flickor för dylika annonser, alla af tämligen enahanda art! —
— — Och huru ofta hafva icke dessa varningar lämnast utan
afseende, kanske mest därför, att de missledda offren vare sig af
blygsel eller af andra skäl ytterst sällan återkommit för att
berätta sina öden, sedan de en gång lockats utomlands och där
förolyckats. —

Då jag kommit dit i mina undersökningar, ansåg jag det
vara lämpligast att vända mig till polisen för att få bistånd.

— Det var sannerligen icke för tidigt: det skulle hafva
gjorts långt förut, sade baron Örnnäbb.

— Efter någon tid fick jag ändtligen från polisen meddelande
om, att herrar Food och Gray, af hvilka den förre var
gift och bosatt i Hamburg, blifvit underkastad åtskilliga förhör,
hvilka ännu icke af slutats, samt att de sannolikt komme att
åtalas för olaga handel, ehuru af annan art, än jag misstänkt.

De hade nämligen legitimerat sig såsom agenter för en i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free