Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En solens son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring. »Han är lastad med pengar, stoppad med
pengar, han spricker av pengar. Jag vet alldeles
sä-kart att han har sålt sina Yringaplantage för
trehundratusen pund. Det talade Bell själv om för
mig sista gången vi voro fulla i Guvutu. Han
rår om flera millioner, och ändå björnar han
mig för en spottstyver». Han vände sig hastigt mot
styrmannen. »Ja, naturligtvis sa’ ni mig det där.
Gå på och säg det, gå på bara. Men vad var det
egentligen ni sa’ till mig?»
»Jag sa’ att ni inte kände honom, om ni trodde
att ni kunde komma ifrån Salomonöarna utan att
betala honom. Den där Grief är en djävul, men han
vet vad han vill. Det är jag säker på. Jag sa’ er
att han skulle kunna kasta bort tusen lock bara
för roskull, men slåss om sex pence värre än en
ilsken haj. Det vet jag alldeles säkert. Skänkte
han inte sin »Balakula» till Queensland-missionen då
de förlorade sin »Aftonstjärna» vid San Cristobal?
Och Balakula var värd tre tusen pund så visst som
en penny. Och klådde han inte upp Strothers så
att han fick ligga till sängs i fjorton dar, bara för
att han hade satt upp två pund och tio pence för
mycket på räkningen och emedan Strothers blev
arg och försökte driva igenom sina skojarknep?»
»Måtte fan ta honom!» skrek Griffiths i
vanmäk-tigt raseri.
Styrmannen fortfor med sina resonemang.
»Jag säger er att bara en karlakarl kan ta bukt
på en så’n karlakarl som han, och den mannen som
kan göra det har ännu ingen sett till här på
io
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
