Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hur Aloysius Pankburn blev karl igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spik, ty en kopparspik var det han höll i handen,
alldeles tydligt en gammaldags fartygsbult.
»Min mor tror att jag är här nere för att bli botad
från supvanan. Hon vet ingenting. Jag mutade
doktorn att ordinera resa. Då vi komma till
Pa-peete skall min homme d’affaires hyra en skonare ,
och så segla vi i väg. Men de ha ingen aning. De
tro att det är fylleriet. Jag vet det, jag. Ingen mer
än jag vet det. Godnatt, sir. Jag går och lägger
mig... så vida inte ... hm ... så vida ni inte vill ta
er en sängfösare med mig. Ni förstår, en sista
pärla.»
| II. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
