Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Djävlarna på Fuatino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fört ombord på sin skonare. Det var också därför
Pilsach blev dödad. Den förnämsta av de båda
befälhavarna, den Store Djävulen, sköt honom en
gång i hans båt och två gånger då han försökte
krypa uppåt sandstranden. Pilsach var en tapper
man, och Notutu sitter nu i deras hus och gråter
oavlåtligt. Många av folket äro rädda och ha givit
sig av bort för att leva tillsammans med getterna.
Men det finns inte föda för alla högt uppe i bergen.
Och männen vilja ej längre fara ut och fiska och
arbeta ej mera i trädgårdarna, emedan djävlarna ta
ifrån dem allt vad de ha. Men vi äro beredda att
slåss.
»Store Broder, vi behöva gevär och mycket
ammunition. Jag skickade omkring bud innan jag
sam ut till dig, och männen vänta. De främmande
vita männen veta ej av att du har kommit. Ge mig
en båt och gevären, och jag skall fara tillbaka innan
solen går upp. Och då du kommer i morgon, skola
vi vara redo att då du befaller döda de främmande
vita männen. Vi måste döda dem. Store Broder,
du har alltid varit blodsvän med oss, och männen
och kvinnorna ha bedt till många gudar att du
måtte komma. Och nu har du kommit.»
»Jag följer med dig i båten», sade Grief.
»Nej, Store Broder», svarade Mauriri. »Du måste
vara här på skonaren. De främmande vita männen
skola vara rädda för skonaren, men inte för oss. Vi
ha .då gevären, men det veta de inte. Först då de
se din skonare komma bli de rädda. Skicka den
unge mannen där med båten.»
7 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
