Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gyckelmakarna på Nya Gibbon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som böjde tillbaka huvudet och höll ett högt glas
för munnen. »Mig ticka om rom.»
Grief skakade på huvudet.
»Tambo för svart man.»
»leke tambo svart man», svarade Koho och
gjorde en min åt den stönande arbetaren.
»Han sjuk», förklarade Grief.
»Mig sjuk.»
»Ni stor lögnare», skrattade Grief. »Rom tambo,
alltid tambo. Nu, Koho, vi ha stort tal med den
här stor herre.»
Och han och Wallenstein och den gamle
hövdingen slogo sig ned på verandan för att tala om
statsangelägenheter. Koho fick beröm för att han hållit
fred, och med många bedyranden om hur gammal
och utsliten han var svor han återigen evig fred.
Sedan diskuterades frågan om att anlägga ett tyskt
plantage tjugu miles nedåt kusten. Mark skulle
na-turligtvis köpas av Koho, och priset överenskoms
i tobak, knivar, pärlor, pipor, yxor, delfintänder
och musselmynt — allting utom rom. Medan
samtalet fortgick, såg Koho genom fönstret hur Worth
blandade till medikamenter och ställde in flaskor
i medikamentskåpet. Han såg också förvaltaren
avsluta sitt arbete genom att ta sig en klunk whisky.
Koho lade noga märke till flaskan. Och ehuru han
stannade kvar en timme efter överläggningens slut,
var det aldrig ett ögonblick som det icke var
någon inne i rummet. Då Grief och Worth började
tala om affärer, uppgav Koho det hela.
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
