Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gyckelmakarna på Nya Gibbon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samtalet. Från andra sidan floden hördes en
oavbruten vanvettig konsert av snäckor, och från alla
håll, drivande miltals genom den stilla luften,
kommo de djupa skrällarna av de stora krigstrummorna
— väldiga trädstammar urhållcade med eld och
snidade med verktyg av sten och musslor.
»Ni är säker så länge ni håller er inne i huset»,
sade Grief till sin förvaltare. »Jag måste ge mig av
till Guvutu. De ska inte ge sig ut på öppna fältet
och angripa er. Håll arbetslagen i närheten.
Upphör med röjningsarbetet tills den här stormen har
dragit förbi. De komma att nedgöra varenda
avdelning ni skickar ut. Och vad ni gör, så låt inte
narra er att ge er av in i buskskogen efter Kofto.
Om ni gör det, blir ni fast för honom. Allt vad ni
har att göra är att vänta på McTavish. Jag skall
skicka hit honom med en hop av hans
Malaitaneg-rer. Han är den enda som kan gå in i skogen
till dem. Och tills han kommer, skall jag lämna
kvar Denby hos er. Det har ni väl ingenting emot,
mr Denby? Jag skall skicka hit McTavish med
»Wanda», och ni kan fara tillbaka med henne och
sedan gå ombord på Underverket. Kapten Ward kan
reda sig utan er för en gångs skull.»
»Det var just vad jag ämnade föreslå», svarade
Denby. »Jag har inte en aning om att det kunde
bli så mycket bråk för ett gyckel. Ser ni, jag
betraktar mig på sätt och vis som ansvarig för
alltsammans.»
»Det är jag också», inföll Wallenstein.
»Men jag började», ivrade superkargen.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
