Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Parlays pärlor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låg snart sida med och prässade sig före. Den hade
endast infödda på däck, och rorsmannen viftade
en hånfull avskedshälsning med handen.
»Det är Narii Herring», sade Grief till Mulhall.
»Den stora karlen vid ratten — den fräckaste och
samvetslösaste skurk i Paumotufarvattnet.»
Fem minuter därefter kom ett glädjerop från
deras kanaker som kommo allas ögon att riktas på
Nuhiva. Hennes maskin hade krånglat och de höllo
på att hinna upp henne. Malahinis matroser kilade
upp i riggen och hurrade då de ströko förbi, den
lilla kuttern fick slagsida och drev tillbaka med
tidevattnet.
»Nej, tacka vet jag vår maskin», sade Grief, då
lagunen öppnade sig framför dem och de styrde
kurs till ankarplatsen.
Kapten Warfield var tydligen mycket belåten,
men han brummade endast: »Var inte rädd, den
gör allt sin plikt.»
Malahini hade kommit midt in i den lilla flottiljen
innan den fick svängrum till att ankra.
»Det är Isaacs på »Dolly», anmärkte Grief och
viftade med handen till hälsning. »Och Peter Gee
på »Roberta». Han kunde inte hålla sig undan från
en sådan här pärlauktion. Och där är Francini på
»Cactus». De äro här, alla uppköparna. Gamle
Parlay kommer säkert att få en präktig dagkassa.»
»De ha inte fått bukt med maskinen än»,
brummade kapten Warfield med skadeglädje.
Han tittade tvärs över lagunen dit bort där Nuhivas
segel skymtade fram mellan de glesa kokospalmerna.
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
