- Project Runeberg -  Solstrålen. Sagostundsbarnens tidning / 1908 /
2

(1906-1909)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ut huvudet. Under vägen träffade han två
vagn-skaklar, som lågo och pratade utanför ett stall,
och av dem fick han veta, att den, som kunde
få kungens dotter att säga »lögn», skulle få
henne till gemål.

Strax sprang pojken till kungen och frågade,
om det var sant och om han säkert ämnade
hålla sitt löfte, och konungen lovade att -han
skulle få prinsessan och halva riket, om han
kunde få henne att säga »lögn». Så gick pojken
med prinsessan ut i trädgården och spätserade.

»Vad tycker du om min faders slott?»
frågade prinséssån.

»Jo, det är nog bra», svarade pojken, »men
inte är det någonting emot min faders bus, det
är mycket högre, må du tro. En gång tappade
min far en hammare från översta fönstret på
gaveln och då var där en lärka, som hann att
bygga bo och lägga ägg och kläcka ut ungar
innan hammaren nådde marken, så då kan du
tänka hur högt det är.»

»Ja, det kan väl vara sant», sade prinsessan.

Så gingo de till stallet.

»Är det inte ett Btort stall min fader har?»
sade prinsessan."

»Jo då», svarade pojken, »men min faders är
ändå större, och han har så många kor, att vi
måste ha en sil att sila mjölken i, som är ett
helt tunnland i bottnen, och vi göra så stora
ostar, att det går åt fyra hästar för att draga
en av dem, då vi skola till staden för att sälja
dem.»

»Ja, det är väl sant», sade prinsessan.

Så kommo de till trädgården.

»Är det inte präktig kål min fader har?»
sade prinsessan.

»Ack, det är inte någonting emot min faders»,
svarade pojken, »hans kålblad äro så stora, att
tre hundra man kunna stå under ett enda blad.
Och en gång skulle min fader kliva till
himmelen på en kålstjälk, men då föll han ned och
då gick din far och sopade vägen för honom.»

»Det var lögn!» ropade prinsessan.

»Ja, det var det, men nu är du min!»
svarade pojken, och så blevo de gifta och han fick
halva kungariket. p

Staren Mats.

Vänskap mellan djur av olika slag känna vi
flera exempel på, men svårligen skulle väl
någon kunna tro, att katten kan vara en öm
fostermor för en liten fågel. Ty nästan dagligen få vi
om våren bevittna kattens grymma jakt på de
stackars nästungarna. Jag har emellertid varit
vittne till, hur en stare togs om hand av en
katt, och därom skall jag nu berätta.

Den unga fågeln uppfostrades från den stund
han kom ur nästet av vår köksa och — katten!
Båda älskade honom lika varm, de hyste båda,
såsom de tycktes, medlidande med den lilla, fjä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solstralen/1908/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free