Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsdepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5002—5005]
HANDELSDEPARTEMENTET
Kommitterade: Advokaten S. J. Themptander ordf., förtroendemannen S. Lundgren,
konsuln F. Sternhagen. Sekreterare: E. o. tjänstemannen Gunnar M. E. Böös.
Särskilda yttranden s. 51—55.
I skrivelse 344 anhöll 1921 års riksdag om utredning rör. verkningarna av 1919 års lag om
arbetstiden på svenska fartyg. Den 12 aug. 1921 bemyndigades kommerskollegium tillkalla
sakkunniga för utredningen (1921 års sjöarbetstidssakkunniga). I proposition 63 till 1923
års riksdag framlades förslag om fortsatt giltighet av 1919 års lag med vissa smärre ändringar.
Förslaget bifölls av riksdagen med viss jämkning (SFS 1923: 290).
Se vidare nedan nr 5008.
Stenkolsfälten vid Spetsbergen.
[Betänkande med utredning rör. sättet för tillvaratagande av statens intressen
i de svenska kolfälten å Spetsbergen. Avg. den 31 jan. 1923.] Pol. Maskinskrift.
22 s., Bil. 1—7. Handelsdep. handl. 16 mare 1923. Nr 33. I5003
Kommitterade: Kommerserådet A. F. Enström, riksdagsmannen J. Bernhard Eriksson i
Grängesberg.
Tryckta bilagor: Stenkolstillgångarna på Spetsbergen och kostnader för deras
tillgodogörande avg. av Karl Sidenvall den 27 dee. 1922 s. 57—85, sammanfattande rapport rör.
proveldningar med spetsbergskol s. 86—87, kostnadskalkyler s. 87—88, isförhållandena vid
Spetsbergens västkust s. 89—93, den internationella kolmarknaden och konjunkturläget s. 94—97,
P. M. ang. vissa ekonomiska förhållanden inom Englands kolgruveindustri s. 98—103,
kolpriser under 1922 s. 104 (Riksdagens protokoll 1923. Bihang. Saml. 1. Nr 173. s. 57—104).
Stenkolsaktiebolaget Spetsbergen som haft att kämpa med betydande ekonomiska svårigheter
hade upprepade gånger fått mottaga statsunderstöd. Några av bolagets styrelseledamöter hade
gjort vissa åtaganden i fråga om krediter. Dessa förbindelser skulle emellertid upphöra med
utgången av juni månad 1923. Den 19 maj 1922 tillkallade handelsministern de sakkunniga
och begärde få utrett om förutsättningar för en ekonomiskt lönande exploatering av de
svenska kolfälten å Spetsbergen under normala förhållanden kunde anses föreligga.
Utredningen lades till grund för proposition 173 till 1923 års riksdag, som beviljade ett nytt lån
till aktiebolaget. RA 300.
Utredning och förelag rör. tillvaratagande av statens intressen i Spetsbergens
stenkolstillgångar. [Avg. den 10 febr. 1926.] Fol. Maskinskrift. 25 s., 3 pl.
RA 230. [5004
Utredning ang. kolbrytningen i Sveagruvan. [Avg. av Karl Sidenvall den 1 dee.
1925.] Sthm 1926. (Riksdagens protokoll 1926. Bihang. Saml. 1. Nr 195. Bil.
A—D. s. 57—71.) [5005
Kommitterade: Riksdagsmannen J. Bernhard Eriksson i Grängesberg ordf.,
kommerseråden A. F. Enström och Karl Sidenvall.
Sedan 1923 års riksdag beviljat Stenkolsaktiebolaget Spetsbergen statslån, inträffade så
betydande prisfall på stenkol att brytning ställde sig olönsam. Den 1 aug. 1925 anmälde
bolagets styrelse att dess ekonomiska ställning var så försvagad att ytterligare statslån vore
nödvändigt såvida inte bolaget skulle träda i likvidation. Den 12 juni 1925 tillkallades 1925
års Spetsbergssakkunniga, vilkas utredning genom proposition 195 ledde till 1926 års
riksdags beslut om avveckling av statens engagemang i aktiebolaget.
1082
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
