- Project Runeberg -  Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet /
110

(1931) [MARC] Author: Sven Axel Eschelsson Hagströmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

lar av det område, över vilket det nu förfogar — kunna komma till annan
lämplig användning inom fångvårdsväsendet, på sätt framgår av vad
längre fram kommer att närmare omnämnas.

Då ingen av våra andra fångvårdsanstalter lämpar sig att träda i
Upp-salafängelsets ställe, återstår ingen annan utväg än uppförandet av ett
nytt ungdomsfängelse. Goda skäl tala då för att detta tilltages så stort,
att samtliga ungdomsfångar få plats där och även straffängelset i Gävle
på så sätt må kunna befrias från sin uppgift att vara ungdomsfängelse,
för vilken uppgift det mindre väl passar på grund av sin kringbyggda
belägenhet med öppen insyn på fängelseområdet från kringliggande
byggnader med därav följande risk för viss kommunikation mellan fångarna
och utomstående.

Bet nya
ungdomsfängelsets

a) storlek.

Någon anledning att till följd av det nya ungdomsfängelsets tillkomst
i någon större grad ändra de grunder, efter vilka, enligt vad ovan (sid.
103) nämnts, rekryteringen till de nuvarande ungdomsfängelserna för
närvarande sker, torde icke föreligga. I det nya ungdomsfängelset skulle
alltså komma som huvudklientel att förvaras straffarbetsfångar och
fängelsefångar, vilka vid straffets början ej fyllt 21 år och vilkas strafftid
överstiger två månader. Av bilagorna 10 och 12 framgå, att vid
utgången av år 1929 — vilken tid, enligt vad ovan (sid. 88) nämnts, kan
anses utvisa det medeltal, som lämpligen bör tagas till utgångspunkt vid
beräkning av fångantalet — antalet dylika fångar utgjorde,
straffarbets-fångar 120 och fängelsefångar 7 eller tillhopa 127. Emellertid synes
fängelset böra tilltagas så stort, att det även kan mottaga dels fångar i nu
ifrågavarande ålder, vilkas strafftid väl ej överstiger två månader, men
som äro från fängelsets närmaste rayon, dels ock sådana unga fångar,
som väl vid straffets början fyllt 21 år, men dock på grund av försenad
utveckling eller eljest prövas bättre passa för den mera
uppfostringsbe-tonade fångbehandling, som ett ungdomsfängelse är avsett att erbjuda.
Med hänsyn härtill ävensom till det reservutrymme, till vilket en anstalt
av nu ifrågavarande art måste äga tillgång, torde det nya
ungdomsfängelset lämpligen böra beräknas för 150 fångar.

I det föregående (sid. 6) har framhållits, att vid en beräkning av nu
förevarande slag viss hänsyn bör tagas till det minskade behov av
an-staltsplatser för unga fångar, som ett genomförande av de s. k.
ungdoms-brottslighetssakkunnigas förslag i dess ännu ej realiserade delar skulle
medföra. Frågan blir i förevarande fall den, hur mycket mindre det
planerade nya ungdomsfängelset skulle kunna göras, i fall de sakkunnigas
förslag om höjande av den övre åldersgränsen för möjlighet till dömande
av tvångsuppfostran från 18 till 21 år skulle förverkligas. Att beräkna
detta faller sig givetvis svårt. Lagändringens verkan skulle givetvis bli
i hög grad beroende av, i vilken utsträckning domstolarna skulle känna
sig benägna att även å ungdomsbrottslingar i denna högre ålder tillämpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:19:43 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sou1931-36/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free