Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. XVII. Explosionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad bleve det månne nu till natten. Ja, det
såg hotande ut – troligtvis ej vidare lovande.
Nu – nu – bröt solen åter genom molnen –
då – vad var det?
En knall som av en avlägsen åska – den kom
från telefonen på bordet.
Något hade hänt på Salpiso, något fruktansvärt
– ännu skrällde telefonen – en explosion?
Men av vad och huru.
Nu hade telefonens mullrande dött bort. Han
grep den med feberaktig iver – nyfiken lyssnade
han – äntligen efter tio minuter, vilka varit
som timmar för honom, som väntade, bröts
tystnaden – kontorsdörren öppnades och en stämma
talade.
Det var varken Martinis eller Cramers.
Men Wolfgang igenkände den. Det var
doktorns arbetsförman, tysken Mayer, som talade.
– Herre Gud, en sådan olycka, Herre Gud,
vad skall jag göra?
Och så hördes en annan röst:
– Meddela pressen det skedda.
– Meddela pressen? Ja, det förstås – men
allt detta är ju hemligt. Doktorn har min ed
på att icke med ett ord röja spegelns
existens.
– Ja, men något måste göras. Låt oss i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
