Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den odödliga gärningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ODÖDLIGA GÄRNINGEN
brevet med fjädern. När prostinnan visste allting från
början till slut kom hon och tog mor i famn och sa
att hon hette Fredrique och Inga Lisa kunde lita på att
hon, Fredrique, skulle ställa alltihop till rätta. Det
gjorde hon. Därför älskade mor henne och därför har
du fått dina lån.
— Hur bar hon sig åt? sade kandidaten. Hoppa
inte över något, jag vill höra hela historien till slut,
när vi en gång börjat.
— Hon släppte inte sin man, förrän hon tvungit
honom att ge min far kostpengar, så att han kunde
flytta ner till Prästtorp till mor och mig. Hon tog ner
båda prästerna redan samma kväll, berättade mor.
Mor satte hon med far i ett rum, och där fick de
försona sig, och det var inte svårt, för far var en
redlig och beskedlig karl, som mor sade.
Prosten tog hon själv itu med, men han sa först
blankt nej. Det föll honom inte in att betala ut pengar,
när han kunde ha sin präst i huset utan att det kostade
just någonting. Mor blev bjuden kvar på ölost, och
när hon skulle gå, och far gick för att ta på sig rocken
för att följa henne hem, viskade prostinnan till mor:
Jag kommer ner till dig, Inga Lisa, när det är klart.
Tre dagar därefter kom hon. Mor glömde aldrig det
handtaget och i hela sitt liv sökte hon tillfällen att med
tjänande betala av det.
— Som du nu?
— Det första lånet fick du uteslutande för din
farmors skull.
— Och det andra?
— För det i dig, som är likt släkten.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
