Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fikonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIKONEN
Doktorn, som mörknat vid hennes svar nyss, sken
åter upp.
Ett rakryggat fruntimmer. En kvinna, som skötte
sig i en situation. Hur bar hon sig åt för att få sin
linnerock så bländvit i tvätten?
— Vart ska fröken ta vägen sen? frågade han
vänligt.
Hon vände sig allvarsamt mot honom. — Tack för
doktorns vänliga intresse. Det blir väl någon råd.
Herrarna avlägsnade sig och följdes åt Storgatan
uppför. Graffman pratade, men Pilström hörde inte på.
Något arbetade inom honom.
Plötsligt stannade han, sade ett kort adjö och vände
tvärt om samma väg tillbaka.
Vad är det åt mig, tänkte han. Vad ska jag där
igen att göra? Men jag måste. Något drar mig, som är
starkare än min egen vilja. En kvinna! Fan också! Det
är sexton år sen det hände något liknande och jag
trodde verkligen, att den svagheten var övervunnen.
Men man skall aldrig vara för säker.
Då doktorn kom tillbaka, satt fröken Hörberg vid
sitt skrivbord och avslutade sina konton. Hon drog
efter linjalen diagonala streck ner över sidorna och
summerade ihop kolumnerna. Det var början till
bokslutet. Doktorn, som utan medlidande brukat tillmäta
syndare i fikon, mjölk och korv deras näpst, kände det
riktigt svårt att se henne så stoiskt bereda sig till
uppbrott från den verksamhet hon haft i 8 år. Och ändå
var det riktigt att hon straffades. Man ska inte
förfalska matvaror, inte ens i enlighet med principalens
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
