- Project Runeberg -  Spinnerskan /
147

(1948) [MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cirkeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CIRKELN

om alla de andra, men inte skulle det annars falla
mig in att vilja träffa dem en gång i veckan. Tänk
om jag nu också skulle förråda för dig att om Robert
och jag bott kvar i Gustafsfors, så är det för att jag
icke kunnat bryta mig ut ur cirkeln. Annars hade jag
väl förmått Robert att ta hustru och barn med sig
och flytta ur denna håla. Skulle du icke återvända,
eller skulle du tröttna på oss, då... Men jag vet att
du återvänder, jag vet att du icke tröttnar på oss.
Inom kort äro vi samlade hemma hos dig. Du vet i
vilken stol jag då kommer att sitta..."

Vi kastade alla ofrivilligt en blick på Helgas tomma
stol. Det skulle inte falla någon av oss in att sätta
sig där fast inte Helga var bjuden. Det slog oss nu
att vi inte sett Helga på någon annan plats, år efter
år. Jag tyckte att ett täckelse lyftes, och att jag såg
en skymt av en osynlig cirkel innanför den synliga och
välbekanta.

Hanna hade icke gjort något uppehåll.

"Du vet", fortsatte hon entonigt läsningen av Helgas
brev, "att liksom du har din bestämda stol i vart och
ett av de fyra hemmen, så har jag det också. Jag tycker
bäst om den i ditt hem. Där sitter jag mittemot dig och
så lågt att jag ser rakt upp i ditt ansikte under handen
du håller för pannan, ja, jag ser en strimma av dina
ögon under de sänkta ögonlocken, och när kapitlet är
slut, lyfter du dem, ser på mig och småler. Först var
jag inte riktigt säker på att du fäste dig vid var jag
satt. Därför lät jag en gång Hildur ta min vanliga stol.
Du sade ingenting, du började läsa. Men ljuset föll
plötsligt fel, du såg illa, du flyttade lampan, stolen, bor-

147

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 10 23:08:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/spinner/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free