- Project Runeberg -  Spinnerskan /
159

(1948) [MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den andra nyckeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon hade lagat så god mat åt sin dödsfiende att han
blev riktigt hövlig. När han kom var han isigt
förbittrad, emedan han inte fått äta ute i stån med sin
vän, emedan han måste sitta till bords med sin väns
avskydda hustru.

Men liksom tulpanerna vid bordet hade han vecklat
ut sina blad under inflytande av värmen, vinet och
den underbara soppan.

— Hur kommer det sig, behagade han säga, att
Signe känner min smak? Har möjligen Lars Johan sagt
något?

— Jag glömde till och med att tala om att du skulle
komma ända till klockan fyra, sade värden. Men
kvinnor har faktiskt intuition, i varje fall har Signe
det. Även han var under inflytande av middagen och
log mot sin hustru för första gången på ett år.

Under hans leende fick hon tillbaka ett skimmer av
den ljushyllta täckhet som en gång lett honom vilse
vid hans tafatta sökande efter den rätta kvinnan.

— Kära Lars Johan, har du märkt det, sade hon
blygt till sin man. Det trodde jag inte — du har aldrig
sagt något.

— Nej, men för det har jag väl märkt, sade han,

59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 10 23:08:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/spinner/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free