Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA VÄNNER
Denna enda fråga kvalde honom så att han glömde
alla de frågor varmed han ämnat sätta henne på det
hala. De frågorna hade hon absorberat, dem hade hon
i sitt förvar. Den som dykt upp i stället kunde icke
lämpligen ställas offentligt.
När Vera gick ner genom salen tänkte hon: han
skonade (mig, men nu ska jag aldrig tala mer. Nu far
jag hem. Och om jag så ska fara hela natten, så ska
jag hem. Tack, gode Gud, att jag slapp undan som jag
gjorde. Men vad ska pappa säga, om jag kommer hem
med honom? frågade hon sig plötsligt dumt och
omotiverat.
Men några ivrare som trodde att hon var en
besol-dad antikommunistisk agent hade företagit ett attentat
mot hennes bil.
Bilreparationsverkstaden låg i utkanten av Sveriges
Chicago. När man satt i ägarens trädgård såg man
ingenting eller sporde ingen lukt vare sig av det stora
andelsslakteriet, som givit orten dess smeknamn, eller
av sulfatfabriken, arbetarbarackerna,
disponentbostäderna, hotellet, varuhuset eller stationen. Man såg bara
en grön sluttning och mellan albuskarna ett vatten som
glimmade i månskenet. Allt vatten som glimmade
stämde annars Vera melankoliskt och svartsjukt. I
denna blanka, milda kväll tänkte hon inte därpå. Hon
bara lyssnade och väntade tills han kom.
— Tala nu om för mig vad det var som gav er den
tokiga idén att följa efter mig med bil och graminofon,
bad han. Jag har försummat ett tåg för att jag
nödvändigt måste veta det.
Hon skulle kunnat svara att Tresjö gård var ett poli-
14* Wägner Spinncrskan
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
