Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anatomi, av professor David Edv. Holmdahl - Skelettet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANATOMI
muskelomklädda skulderbladet glida
fritt mot bröstkorgen. Härigenom blir
armens fäste rörligt.
Det långa överarmsbenet
ledar med sin halvklotformiga övre ända
mot skulderbladets övre sidohörn,
bildande axelleden (sp. 147), som medger
allsidig rörlighet (pl. 1 och 2 a). Mot
överarmsbenets yttre rullformiga yta
leda underarmens båda ben, inåt
armbågsbenet och utåt strålbenet.
Mellan dessa tre ben bildas
armbågs-leden (pl. 1 och 2 b), som på grund
av ledytornas form har mera
begränsade rörelsemöjligheter (sp. 147).
Handleden (sp. 148) bildas av två
rader småben, handrotsbenen,
av vilka den första raden ledar mot
underarmsbenen (pl. 1 och 2 c). Mellan
underarmsbenen och första raden
hand-rotsben samt mellan båda raderna av
handrotsbenen sker rörelsen i
handleden, som utför böjning och sträckning
men även sidoböjningar. Leden är så
stark, att vid påfrestning strålbenet i
regel först brister i närheten av
leden. Den andra raden handrotsben är
genom strama leder sammanbunden
med de 5 mellanhandsbenen,
som ingå i handflatan. Tummens
mellanhandsben är dock rörligt för att
öka gripmöjligheterna, de övriga täml.
fast sammanbundna. Mellanhandsbenen
fortsätta i fingrarnas ben.
Rörelsen i lederna mellan dessa är
inskränkt till böjning och sträckning
(sp. 147—148).
De nedre extremiteternas ben.
Bäckenets benring bildas av de
stora höftbenen och baktill av det
mellan dem infattade korsbenet (pl. 1),
som är en del av ryggraden.
Höftbenen bilda upptill den kraftiga
höftbenskammen, som tydligt kan kännas
1 hela sin utsträckning. På höftbenens
utsida nedtill finnas de stora, runda
ledpannorna för höftleden (pl. 1 och
2 d).
Mot dessa ledar lårbenets
klotformiga ledhuvud. Härigenom bildas
en led med stor bärighet och allsidig
rörlighet (sp. 147). Lårbenets ledhuvud
övergår i lårbenshalsen, som, då man
står upprätt, är riktad utåt och nedåt;
här uppstå lätt brott vid fall mot
lårbensskaftets övre benknöl (pl. 1). Nedåt
avslutas lårbenet med två
parallell-ställda, trissformiga benutskott,
kon-dylerna, som leda mot skenbenets
tämligen plana ledytor (pl. 1 och 2 e).
Tillsammans bilda de den stora,
bärkraftiga knäleden (sp. 148). Framför
denna ligger knäskålen, som är
infattad i lårets starka knästräckare. Vid
sträckt knä ligger knäskålen i sin
helhet över ledspringan (bild 1 och 2 e)
men glider vid böjning in mellan
kon-dylerna.
Underbenets båda parallell
-ställda, fast sammanbundna ben, det
grova skenbenet och det tunna
vadbenet, bilda i sin nedre ända de båda
fotknölarna, som klykformigt omfatta
språngbensrullen (pl. 1) och med
denna bildar fotleden (sp. 148).
Fotens ben (pl. 1 och 2 f) utgöras
dels av vristens 7 olikstora ben och dels
av de långsträckta mellanfotsbenen.
Mellan dessa ben kunna mångskiftande,
tämligen begränsade rörelser utföras.
Tillsammans uppbygga de inåt fotvalvet, som
vid stående ej vilar mot marken. Sänkt valv
kallas plattfot. Tårnas ben förhålla sig som
fingrarnas. Till skillnad från handens
byggnad är det första mellanfotsbenet fast
sammanbundet med de övriga, vilket ger den
mänskliga foten dess särprägel med ökad
stabilitet.
Lederna.
De olika skelettdelarna äro
sammanfogade med varandra dels genom fogar
och dels genom leder.
Fogförbindelserna utmärkas
av att brosk eller bindväv
sammanbinder benen, utan att det mellan dem
uppstår en ledhåla. Denna
benförbindelse tillåter endast en mycket
begränsad rörelse.
Som exempel på en fog kan nämnas
bäckengördelns benförbindelse framtill,
sym-fysen, som möjliggör någon rörelse mellan
de kraftiga höftbenen i elasticitetens och
hållfasthetens intresse.
Ledförbindelsen utmärkes
genom förekomsten av en ledhåla. Denna
145
5"—NFS. I
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
