Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armégevärsskytte, av redaktör Karl Aug. Larsson - Skolskjutning - Tävlingsregler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMÉGEVÄRSSKYTTE
förhand känner mål och avstånd
(kallas därför också »banskjutning»), samt
-HE ältskjutning, som äger rum i
terräng, varvid både mål och avstånd
äro okända för skyttarna.
Redan namnet anger att
skolskjut-ning avser att vara en »skola». Ur
försvarssynpunkt är också dess ändamål
att förbereda den fältmässiga
skjutningen.
Den centraleuropeiska tävlingsformen
med skjutning i skydd för sol och vind
är numera i Sverige inskränkt till den
gren av sportskyttet, som kan benämnas
armégevärsskytte mot
internationell tavla (se sp. 275).
Armégevär användes även ofta vid
jaktskytte mot löpande hjort.
En särskild form är den i de nordiska
länderna förekommande
precisionsskjutningen med specialgevär, vilka
godkänts som »försöksmodell» för resp.
arméer (i Sverige Fm/23 och Fm23/36).
Armégevär, sp. 263—264.
SKOLSKJ UTNING.
Tävlingsregler.
Det officiella programmet.
Enligt det av K. m:t för varje år
fastställda »Det frivilliga skytteväsendets
skjutprogram» indelas skyttarna efter
skjutskicklighet och ålder i olika skjutklasser:
Rekrytklassen: 14—16 år.
Klass I: de som tagit rekrytmärke.
II: de som exercerat (med gevär) eller tagit
bronsmärke.
III: de som tagit silvermärke eller erhållit
militär specialutbildning.
IV: de som tagit guldmärke.
IVA (»mästarklassen»): de som tagit
mäs-tarmärket.
För varje klass föreskriver
statsprogrammet tre slag av serier:
1) »Precisionsserier» (mot tavla).
Klass [-Avstånd-] {+Av- stånd+} Mål Skott ställn. Tid Fordringar
Poäng Antal serier2
Rekryt 100 tavla1 10 ligg. efter ledn:s
bestämmande 52 5
I 200 tavla1 ’/a-fig. 10 ligg. 6 ligg. 5 min. 2 min. 52 4 tr. 3 5
11 200 tavla ’/a-fig. 5+3+2 6 ligg. 3+3+2 2 min. 53 5 tr. 3 5
III 300 tavla ’/a-fig. 5+3+2 10 ligg. 5 min. 3 min. 53 9 tr. 3 3
IV 300 tavla ’/a-fig. 5+3+2 10 ligg. 3 min. 2 V2 min. 56 10 tr. 3 3
1 Får vara 10-ringad.
- För märke, resp. uppflyttning till högre klass.
268 264
2) »Hastiga precisionsserier» (blott klass
III och IV).
3) »Tillämpningsserier mot tredjedelsfigur»
(ej för rekryter).
Statens skjutprogram.
I nedanstående tabell lämnas en
sammanfattning av statens skjutprogram. 5+3+2
betyder 5 skott liggande, 3 skott i knästående
och 2 stående. »Tavla» betyder »6-ringad
precisionstavla». De för IV. klassen angivna
fordringarna gälla uppflyttning till
A-klassen, resp. mästarmärket. För årtalsdiplom
äro fordringarna desamma som för
guldmärke. För riksmedaljen fordras 90 poäng
vid förbundstävling och för diplom 91 poäng,
varvid i båda fallen träff i figuren räknas
för 4 poäng.
Huvudskjutning kallas officiellt den
i statens skjutprogram för
varje särskild klass
föreskrivna tävlingsformen.
Den har ändrats flera
gånger, men under
kvartsseklet 1900—25 var den
praktiskt taget oförändrad
i följande form:
Först 2 provskott, som
markeras var för sig. Så
en serie mot 5-ringad tavla
med 4 skott i liggande, 4
i knästående och 2 i
stående, allt inklusive
laddning, intagande av
skjutställningar etc. under en
tid av 3 min. Omedelbart
därefter en serie om 5 i
liggande och 5 i knästående
mot V2-figur, även denna
på 3 min. Varje träff
räknas som 5 poäng.
Markering sker efter seriens slut.
Vid större tävlingar
markeras ej serierna utan
protokollföras i markörgraven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
