Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobilsport - Automobilsportens historia, av kapten John Nerén - Efter världskriget - Automobilsporten i Norden, av ingenjör Carl Skånberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTO MOBILSPORT
trånga och svåra banor kommit att
träda i förgrunden.
Den amerikanska bilsportens
högborg är den 1911 färdiga banan vid
-^-Indianapolis. Där anordnas varje år
ett enda storlopp, som anses vara ett av
världens svåraste, dels genom den långa
distansen, 500 eng. mil (= 804,5 km),
dels genom den ojämna
banbelägg-ningen av tegel, vilken är oerhört
påfrestande för såväl förare som vagnar.
->-Indianapolisloppet.
Ursprungligen voro dessa tävlingar
nationella, men 1913 lyckades man
förmå den franska firman Peugeot att
sända över en av sina främsta förare,
Jules Goux, vilken lätt besegrade
amerikanerna. Under de följande åren
sände även andra europeiska fabriker
sina vagnar till Indianapolis, och
Dé-lage, Mercedes och Peugeot vunno 1914
—16 och 1919 segrar över de
amerikanska märkena. 1920 lyckades Gaston
Chevrolet hemföra segern åt U. S. A.
på en Monroevagn.
Något nämnvärt deltagande från
Europa förekom sedan icke på många
år, men däremot har Amerika vid ett
par tillfällen sänt skickliga förare till
Europa, och 1921 hemfördes en vacker
seger i Frankrikes Grand Prix av
amerikanen Jim Murphy på en
Duesen-bergvagn.
1936 och 37 deltogo emellertid
européerna på nytt i en amerikansk tävling,
nu om den nya ->Vanderbiltpokalen,
cm vilken tävlades på den 1936
färdigbyggda Rooseveltbanan utanför New
York.
Utom dessa båda storlopp förekomma
huvudsakl. lopp på jordbanor, under
1920-talet även på ->-board tracks,
trä-belagda jordbanor. En stor del av dessa
jordbanelopp köras med ->babyracers.
American Automobile Association
kontrollerar sedan 1911 bilsporten i
Amerika och tilldelar varje år den
förare, som varit mest framgångsrik,
titeln »auto racing champion».
Bland förare, som en eller flera
gånger innehaft detta mästerskap, må
297 456
utom den redan omtalade Jim Murphy
nämnas R. de Palma, T. Milton, P. de
Paolo, F. Lockhart, Bill Cummings, L.
Meyer och R. Keech.
Bilsporten i övriga utomnordiska länder.
Näst de ledande länderna spela
Spanien, Belgien, Schweiz och
Tjeckoslovakien den viktigaste rollen i Europa.
I Belgien, där sporten har gamla
traditioner och redan före världskriget i
Ostendeveckan och Ardennerloppen
haft klassiska evenemang, är ->Belgiens
Grand Prix på Francorchampsbanan vid
Spa jämte Belgiens 24-timmarslopp,
som likaledes köres på denna bana, det
viktigaste loppet.
Liksom denna tävling har även
-^-Spaniens Grand Prix i San Sebastian
blivit ett av Europas storlopp. Därnäst
viktigast av spanska lopp är Gran
Pre-mio Penya Rhin.
Till stortävlingarna hör
-HVlasaryk-loppet i Tjeckoslovakien och på senare
tid även ->Schweiz’ Grand Prix, vilket
senare äger rum på den utanför Bern
belägna banan i Bremgartenwald, där
samtidigt även Berns Grand Prix köres.
Av utomeuropeiska lopp, som vunnit
internationell betydelse, må nämnas
Sydafrikas Grand Prix i East London,
Grosvenor Grand Prix vid
Johan-nisburg och i Brasilien staden Rio
de Janeiros Grand Prix på
Gavea-sträckan. J.N-n.
AUTOMOBILSPORTEN I
NORDEN.
Sveriges första biltävling
ägde rum 12 juni 1904 på sträckan
Stockholm—Litslena—Uppsala—
Stockholm (170 km) och anordnades av den
året förut grundade Svenska
Automobil Klubben (sedermera K. A. K.
-^Automobil Klubben).
Vid en hastighetstävling Paris—
Madrid året förut hade flera personer
dödats eller lemlästats, och denna
händelse hade livligt uppmärksammats i
den svenska pressen. Arrangörerna,
som förstodo, att de svenska
myndigas. I 450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
