Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bajonettfäktning, av kapten Klas Särner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAJONETTFÄKTNING
Bajonettfäktning på en kaserngård i Japan 1938. Soldaterna ha
trägevär (av samma typ, som P. H. Ling använde) och
skyddsrustning (densamma, som användes vid den gammal japanska
svärdsfäktningen — Kendö). — Efter »Grosses Japan».
BAJONETTFÄKTNING.
Av kapten Klas Särner.
Tävlingar i bajonettfäktning
förekomma i nästan alla arméer, i den
svenska tävla icke bara menige man
utan även befäl.
Bajonetten, vars föregångare var den vid
infanteriet förr brukliga långa piken,
begagnades redan i förra hälften av 1600-talet
och har antagligen sitt namn efter staden
Bayonne i Frankrike. Under hela 1600-talet
användes den endast som ett försvarsvapen,
om fienden trängde på. Svenskarna under
Karl XII voro de första, som använde bajo-
netten vid anfall, första gången
i slagen vid Narva och
Ho-lowczin.
Trots bajonettens stora
militära betydelse dröjde
det ända in på
1800-talet, innan någon
ordentlig fäktmetod
utarbetades. Den första framlades
av en fransman, Pinette,
men tillämpades ej utanför
Frankrike. Större
betydelse fick den metod, som
tyske kaptenen E. von
Selmnitz framlade i »Die
Bajonætfechtkunst» (1819).
I Sverige började P. H.
Ling redan 1807 syssla
med bajonettfäktning och
utgav 1836 ett reglemente,
vilket sedan mer eller mindre legat
till grund för alla följande. Det bygger
på franska och tyska förebilder men
utmärker sig för större enkelhet och
reda. Ling höll här liksom vid all
fäktning på liksidighet i utbildningen
och övade såväl vänster som höger
gard. Ombyte av gard skulle kunna
göras under själva striden.
Vid övningsfäktning man mot man
användes vid den militära utbildningen
till en början vanliga bajonetter, där
spetsen var utsmidd till en knopp,
vilken omlindades. Stötarna
blevo emellertid hårda,
och fäktningen krävde
starka skyddsmedel.
Redan Ling fann på att fäkta
med gevär av trä, liksom
det än i dag brukas i Japan.
Mera betydelsefull var
den av svensken Wahlfelt
1867 gjorda uppfinningen
av en bajonett, som genom
en spiralfjäder är rörlig i
pipan. Stötarna blevo
härigenom lätta, och
skyddsmedlen kunde inskränkas
till mask och handskar.
Sedan en del olika
bajo-nettyper prövats, bl. a.
med fyrkantig och flat
Bajonettfäktning under Svenska Spelen 1916. En långstöt
har träffat mitt i bröstet.
583
584
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
