Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chevrolet - Chiavacci, Giorgio - Childs, Joseph (Joe) - Chile, av professor Joaquin Cabezas, Santiago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHILE
Motors-koncernen hörande Chevrolet
Motor Company i Detroit.
Firman grundades 1912 av de som
racerförare bekanta bröderna Gaston
och Louis Chevrolet, av vilka den
förre vann Indianapolisloppet 1920 på
Monroe och 1919 satte världsrekord på
100 eng. mil och den senare bl. a. 1917
med en Frontenacvagn överträffade
tre gällande världsrekord. Sedan 1924
deltager firman ej mer officiellt i
tillförlitlighetstävlingar, men dess vagnar
användas fortfarande ofta av
privatförare vid tävlingar i landsorten.
Chiavacci [kiava’tji], Giorgio,
italiensk fäktare (f. 1899 2/7), advokat,
erövrade akademiska VM på florett
och värja i Warszawa 1924, på florett
och sabel i Rom 1927. Han blev
Europamästare på florett 1926 och
guldmedaljör i lag vid OS 28. — Chiavaccis
teknik, som särskilt bygger på
snabbhet i anfallet och en enastående
förmåga att välja lämpliga tempostötar,
har många gånger fullständigt
överraskat de mest berömda fäktare; så
vann han t. ex. över Cattiau med 5—0
vid OS 1928. N.N.
Childs [tja’ldz], Joseph (»Joe»),
engelsk slätlöpningsjockey (f. 1884),
red sin första seger 1900 och var under
några säsonger stalljockey hos
preussiska statsstuteriet Graditz för att
senare uteslutande rida på engelska
banor. Från omkring 1910 till in på
1930-talet har han tillhört eliten och anses
vara Englands hittills bäste j ock ey på
längre distanser.
Childs har vunnit många segrar i klassiska
lopp. Han segrade i Derbyt tre gångar, 1916
med E. Hultons »Fifinella», 1918 med lady J.
Douglas’ »Gainsborough» och 1926 med lörd
Woolavingtons »Coronach», med vilka båda
senare han även vann S:t Leger. Sistnämnda
lopp vann han även med lörd
Londonderrys »Polemarch» 1922 och med J.
Rutherfords »Solario» 1925. Han vann Oaks 1912
med E. Hultons »Fifinella», 1919 med lady
J. Douglas’ »Bayuda» och 1921 med J.
Wat-sons »Love-in-Idleness». Childs vann vidare
One Thousand Guineas 1928 med engelske
konungens »Scuttle» och 1933 med W.
Wood-wards »Brown Betty» samt Two Thousand
Guineas med J. A. Dewars »Cameronian».
CHILE.
Av professor Joaquin Cabezas, Santiago.
Republiken Chile i Sydamerika
upptager en smal kustremsa utmed
Stilla havet på v. sluttningarna av
Anderna. Genom den stora höjdskillnaden
mellan bergsområdena och den låga
kusten och genom landets enorma
utsträckning i norr och söder (38
breddgrader mot Sveriges 14) äro nästan
alla klimattyper representerade.
Nordligaste delen av landet ligger
inom det ekvatoriala ökenbältet, i
mellersta delarna av landet råder ett milt
och angenämt klimat, och i de
otillgängliga fjordområdena i söder härskar
ett rått och kyligt. Den till något mer
än 5 mill. uppgående befolkningen,
som till större delen lever i mellersta
Chile, är av sppnsk härkomst, ehuru
med indianskt (araukanskt) inslag.
Omkr. 1 % är fullblodsindianer.
Dessutom har under 1800-talet en mindre
invandring av italienare, spanjorer,
tyskar och engelsmän ägt rum.
Araukanerna, ett indianfolk med hög
kroppskultur.
Före spanjorernas ankomst (1535)
var det nuvarande Chile befolkat av ett
antal ännu kvarlevande
indianstammar. De i Eldslandet boende, av vilka
onindianerna utmärka sig för sina
välväxta gestalter, voro samtliga primitiva
jägar- och fiskarfolk, som ej kände
andra kroppsövningar än dem, till
vilka den dagliga kampen för tillvaron
tvingade: rodd, harpun- och
spjutkastning, bågskjutning etc.
Sport bedrevs däremot mycket ivrigt
av araukanerna i mellersta Chile, ett
åkerbrukande folk med hög
kroppskultur. De kraftiga, något »satta»
araukanerna, som voro väl förfarna i
många idrotter, lyckades till långt in
på 1800-talet motstå spanjorernas alla
försök att underkuva dem. Den
spanske skalden Alonso de Ercilla
beskriver i sitt stora verk »La Araucana»
(1558) de idrottslekar, som ingingo i
festerna efter segrar över spanjorerna.
257
9—NFS. II
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
