Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott - Den fria idrottens historia, av redaktör Sven Lindhagen och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI I DROTT
lertid rum först 1894, då ett lag från
Yaleuniversitetet mötte Oxford i
London i en match efter samma program
som det för Oxford—Cambridge
gällande. Oxford vann 51/2 segrar mot
3 1/s.
År 1895 sände London Athletic Club
över ett lag till U. S. A., i vilket
ingen av de brittiska öarnas bättre
idrottsmän saknades. Engelsmännen
mötte på Manhattan Field i New York
ett lag från New York Athletic Club
inför omkring 12 000 åskådare. Denna
match kan betraktas som världens första
landskamp i fri idrott. U. S. A. vann
samtliga grenar.
Segrare blevo: 100 yards: Bernard J.
Wefers 9,8s. — 220 yards: B. J. Wefers 21,6s.
— 440 yards: Thomas E. Burke 49s. — 880
yards: C. H. Kilpatrick lm 53,4s. — 1 eng.
mil: Tom Conneff 4ml8,2s. — 3 eng. mil:
Tom Conneff 15m 36,2s. — Häck 120 yards:
S. F. Chase 15,4s. — Längd: E. B. Bloss 686
cm. — Höjd: M. F. Sweeney 197,8 cm. —
Kula: George R. Gray 13,23 m. — Slägga:
James S. Mitchell 41,89 m.
Resultaten äro även efter nuvarande
måttstock av hög klass, i synnerhet som de
nåddes på allt annat än förstklassiga banor.
Detta gäller särskilt »naturgrenarna»
sprin-terlopp och höjdhopp, där naturlig spänst
och snabbhet äro utslagsgivande.
De moderna olympiaderna medförde en
utökning av den fria idrottens program.
Året innan matchen i New York
ägde rum, beslöt en internationell
kongress i Paris att återupptaga Olympiska
Spelen i modern form. Dessa spel ha
mer än något annat bidragit till att
popularisera den fria idrotten, som
bildar deras kärna, och spelens
initiativtagare, den franske baronen Pierre de
Coubertin, kan därför indirekt
tillskriva sig förtjänsten av att fri idrott
numera förekommer i så gott som alla
länder och bland alla folk.
Det intresse för Hellas’ idrott, som
Coubertins propaganda väckte, ledde till
att en av antikens friidrottsgrenar,
dis-kuskastningen, synnerligen snabbt blev
populär och införlivades med den fria
idrottens standardprogram. Detsamma
gäller Maratonloppet.
Den moderna friidrotten.
Även om de första Olympiska Spelen
förmått samla deltagare från många
länder och även draga stora åskådar
-mängder, fingo spelen fullt universell
karaktär först fr. o. m. de Olympiska
Spelen 1912 i Stockholm, vilka
beteckna den moderna fria idrottens
verkliga genombrott.
Efter OS i Stockholm tillkommo
även enhetliga regler genom det på
initiativ av J. S. Edström 1913 bildade
Internationella Idrottsförbundet
(-^Friidrottsförbund) .
Efter ett avbrott under världskriget
har den fria idrotten, som förut
nämnts, spritt sig över hela jorden. I
Europa finns numera intet land, där
ej fri idrott idkas. Även i Ryssland,
vars sport av politiska skäl isolerats,
har den fria idrotten blivit en viktig
faktor vid folkets fysiska fostran.
I flera länder har den fria idrotten
efter 1918 vuxit sig stark: i Europa
Italien och Polen, i Östasien Japan.
Även i Sydamerikas länder, i Mexiko
och på Filippinerna har fri idrott
numera slagit igenom.
I så gott som alla länder bilda
numera mästerskapen den nationella
säsongens höjdpunkt. Inom den
internationella idrotten ha de Olympiska
Spelen behållit sin dominerande
ställning. Därjämte har sedan 1920-talet
den fria idrotten kommit att ingå
som huvudbeståndsdel i de regionala
idrottsspelen, exempelvis Fjärran
Österns olympiader, Balkanspelen och
de Sydamerikanska
mästerskapstävlingarna. Vidare har en annan form av
internationellt utbyte fått en alltjämt
växande betydelse, landskamperna
mellan två eller flera nationer.
Kvinnlig fri idrott började kort före
världskriget.
Idrottens uppsving efter de
Olympiska Spelen i Stockholm 1912 väckte
även intresse för kvinnlig idrott. Först
efter världskriget fick emellertid denna
en fastare organisatorisk ram, framför
361
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
