Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysiologi, av med. doktor T. Holst-Larsen, Oslo - Hur kroppen är uppbyggd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIOLOGI
människans livsverksamhet. De flesta
av våra celler äro särskilt anpassade
för bestämda uppgifter, t. ex.
muskelcellerna, där cellens förmåga av rörelse
är särskilt utvecklad, nervcellen, där
förmågan att leda intryck är särskilt
stor, och körtelcellerna med speciellt
utvecklad förmåga att bilda och
avsöndra bestämda ämnen. Dessa olika
uppgifter få uttryck i cellernas form
och storlek. Celler av samma slag
ligga gärna samlade i bestämda organ
och organsystem: muskulaturen,
nervsystemet, körtlarna o. s. v., som
därigenom komma att utföra bestämda
funktioner. Alla våra celler, även de mest
specialiserade, ha emellertid en rad
funktioner gemensamma och äro
uppbyggda av samma kemiska
beståndsdelar (bild 1).
Hur kroppen är sammansatt kemiskt.
De kemiska ämnen, av vilka vår
kropp består, falla inom två
huvudgrupper: oorganiska och organiska. De
oorganiska äro vatten och
mineralämnen, de organiska äggviteämnen,
kolhydrater och fett. Vatten utgör
omkr. 60 % av kroppsvikten.
Vattenmängden kan ej sjunka mycket utan
fara för livet. Vatten finnes dels inne i
cellerna, dels omkring dem som
vävnadsvätska (eller lymfa). De olika
organens vatteninnehåll är mycket
växlande, i ben 25 %, i inälvor och
muskler 60—70 och i blodet 90 %.
De viktigaste mineralämnena
äro natrium, kalium, kalcium, järn,
klor, fosfor, svavel och jod, vilka alla
förekomma som salter. Saltmängden
i vävnadsvätskan är 0,9 %, till
största delen koksalt; i cellerna finnes
framför allt fosforsyrat kalium, i
benstommen särskilt kalciumsalter
(fosforsyrad och kolsyrad kalk).
De organiska ämnena innehålla alla
kol, väte och syre, äggviteämnena
dessutom kväve, något svavel och delvis
något fosfor. Äggviteämnena äro
det viktigaste byggnadsmaterialet för
alla celler. Om man bortser från vatt-
477
net, utgöra de största delen av vår
kropp. De äro ytterst invecklat
uppbyggda av en rad s. k. aminosyror och
ha olika sammansättning och egenska-
Bild 1. Olika celltyper, tecknade i samma
förstoring (c:a 500 ggr). 1. Tvärstrimmig
muskelfiber. 2. Glatta muskelceller. 3.
Nervceller. 4. Leverceller.
per i de olika organen. Av
kolhydrater finnas två slag i vår
organism, nämligen druvsocker eller glykos,
varav vävnadsvätskan och blodet
innehålla omkr. 0,1 %, samt »djurstärkelse»
eller glykogen i levern och musklerna,
inalles omkr. 300 g. Glykogen bildas
av en del av den glykos, som efter
näringsupptagning från
matsmältningskanalen blir över i blodet (->Diet).
Det tjänar som upplagsnäring för
organismen och är nödvändigt för
muskelverksamheten. Fett är vår viktigaste
upplagsnäring. Det finnes i särskilt stor
mängd under huden, omkring inälvorna
och i den gula benmärgen i de
rörfor-made benen. Mängden är mycket olika
hos olika individer, i regel 10—20 % av
kroppsvikten.
478
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
