- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
909-910

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastikfester i Sverige, av direktören för Svenska Gymnastikförbundet Agne Holmström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GYMNASTIKFESTER I SVERIGE

De närmaste åren efter dessa spel
kunde gymnastiken glädja sig åt betydligt
ökad anslutning, särskilt till de
motions-gymnastikavdelningar, som började
organiseras över hela landet. Detta visade sig
bl. a. vid den i samband med Baltiska
Spelen i Malmö 1914 anordnade 15.
allmänna svenska gymnastikfesten, som
räknade c:a 3 000 deltagare.

Den ökade gymnastiska livaktigheten
tog sig även uttryck i anordnandet av en
mängd lokala gymnastikfester, var och
en ofta mer omfattande än de tidigare
allmänna svenska festerna. Dessa lokala
fester blevo ett viktigt led i den
gymnastiska propagandan och bidrogo också
till skapandet av den frivilliga
gymnastikens distriktsorganisation med livaktiga
distriktsförbund i allt flera av rikets
landskap. Sedan denna distriktsorganisation
genomförts, ha gymnastikfesterna så
småningom utformats efter bestämda linjer.

Lokala gymnastikfester.

De lokala gymnastikfesterna variera i
sin art från uppvisningar av enskilda
gymnastikföreningar till stora, årligen
anordnade fester på orter med livligare
gymnastikintresse. Mest bekanta äro de
årliga Lingveckorna i Göteborg (sedan
1917), vilka pågå en hel vecka med
uppvisningar av ända till 50 olika
gymnastikavdelningar.

En annan form av lokala
gymnastikfester har förekommit på »Gymnastikens
Dag», som varit särskilt anlagd som
propaganda med uppvisningar på resp. orters
torg och andra öppna platser.

Till dessa större lokala fester komma
alla de hundratals föreningsfester, som
varje år anordnas. Vid dessa framvisa de
livaktigare föreningarna en eller flera
trupper, dels i mera enkla former för ett
fåtal och dels i form av stora
publiktillställningar på stadens största offentliga
lokaler, såsom ofta är fallet, när de stora
Stockholmsföreningarna ha sina årliga
uppvisningar.

Distriktsgymnastikfester.

Det ökade gymnastikintresset på senare
år har medfört en ny typ fester, distrikts-

festerna, som gymnastikdistrikten i
ständigt ökad utsträckning ha börjat anordna
och vid vilka man samlar större eller
mindre antal av distriktets gymnaster
till gemensamma uppvisningar. Dessa
distriktsfesters utveckling illustrerar
gymnastikintressets snabba tillväxt i
resp. distrikt. Från att ha omfattat endast
ett mindre antal deltagande trupper och
gymnaster ha de på senare år svällt ut
till stora publikdragande fester med över
1 000-talet deltagare i många distrikt och
med omfattande massuppvisningar med
samövade masstrupper på 500—600
deltagare i varje trupp.

Inom en del distrikt anordnas årliga
distriktsfester, omväxlande förlagda till
distriktets större samhällen, vilka
härigenom metodiskt bearbetas med effektiv
propaganda. Inom andra distrikt
anordnas festerna vartannat eller vart tredje år
och då oftast i distriktets huvudort.

Allmänna svenska gymnastikfester.

Medan gymnastikintressets snabba
tillväxt ökat antalet distrikts- och lokala
fester, har det paradoxalt nog lett till färre
och mera sällan återkommande allmänna
svenska gymnastikfester. Då dessa fester
numera genom gymnastikens frammarsch
växt ut till väldiga evenemang, har det
nämligen av såväl organisatoriska som
finansiella skäl blivit nödvändigt att
låta intervallerna mellan dem bli längre.
Sålunda samlade den allmänna svenska
gymnastikfesten i Göteborg 1923 icke
mindre än 7 500 aktiva deltagare. Denna
fest, som i organisatoriskt hänseende var
synnerligen lyckad och har blivit
kallad »den frivilliga svenska gymnastikens
myndighetsdag», kan betecknas som
en övergång mellan äldre och nyare
tiders former för gymnastikfester. Den
upptog nämligen icke mindre än 150 olika
uppvisningar, de flesta av mindre trupper,
men med några större trupper på ända
till 500 deltagare hade man påbörjat den
senare utvecklingen hän mot stora
masstrupper.

Först 7 år senare, 1930, ägde nästa
allmänna svenska gymnastikfest rum i

909

910

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free